...och Daim!

Kommer osökt att tänka på pedagogikkursen vi läste runt jul och Deweys Learning by doing när jag nu sitter och jämför olika webbhotell. Kan ju egentligen ingenting om hemsidor, programmering och sånt, fast har på något sätt lyckats fejka till mig kunskapen. Har aldrig läst någon kurs, utan lärt mig när jag stött på problemen.

I måndags när jag pratade med en webbdesigner om hur jag skulle bädda in min kära google-kalender började hon surra om iframe-koden och vips hade jag lärt mig vad det var med hjälp av sammanhanget. Kunde ju praktiken men inte teorin. Och det som liksom var en ologisk blaffa med massa bokstäver och tecken i kodmallen här på blogg.se när Nina hjälpte mig med designen för två och ett halvt år sedan börjar nu anta vissa mönster.

Varför läsa BIT-programmet när man kan läsa Personalvetare och googla sig till resten?

Bilden till förra inlägget hade kanske passat bättre här, men nu är ju det för sent.

Första designen, kommer ni ihåg?

Eftersom jag avskyr när det bara snackas en massa och aldrig genomförs något, så gjorde jag mig imorse en redig frukost. I och för sig rostade mackor på det vitaste brödet man kan hitta, men ändå. 

Nu är det föreläsning i skolan som gäller, sedan till böleäng och hämta lilla kissekatten, som har varit på kollo hos mamma och pappa. Sjukt tomt här hemma utan honom!

Kom just hem från Bräntis. Har grillat korv och haft det mysigt i backen med klassen och faddrarna. Fick briljera med mina tända eld-skills. Är man brandman måste man inte bara kunna släcka utan även fjutta på. Förstå processen ni vet. Stinker dock rök om hela mig nu, men eftersom jag är gräsänka ikväll är det ingen som bryr sig.

Alltså, finns det något godare än kaffe på morgonen? Blir inte människa utan det där krövla koffeinet. Måste dock bli bättre på att äta en ordentlig frukost. Har liksom ingen rutin på morgonen och håller inte hela vägen fram till lunch utan krubb.

Hade bästa morgonrutinen när jag jobbade i restaurang och började 05.00 på morgonen. Klev upp 03.45 och gjorde en redig frulle med kaffe, juice, salamismörgås och käkade den i morgonsolen på balkongen. Var ju som sagt sommar så kändes bara mysigt att kliva upp extra tidigt, men det var perfekt, för då åt jag ungefär var tredje timme (04.00, 07.00 second breakfast, 10.30 lunch, 13.00 fika, 16.00 middag, 20.00 kvällsfika) och slapp mina blodsockersvackor som jag kan få när jag inte upptäckt att jag är hungrig. Blir divan i Snickers-reklamen.

Sjukaste morgondagget på jordgubbsplantorna

Körig dag idag. Skola på förmiddagen, sedan hem och pyssla med PLUMs hemsida. Satt och försökte bädda in en kalender från google i cirka två timmar innan jag gav upp och gjorde en egen med hjälp av en trogen tabell. Vill poängtera att det inte var för att jag var kass utan att det var något tjosan som inte stödde formatet enligt webbdesignern på företaget som distribuerar hemsidan.

Nåväl, det får duga tills vidare. Vi ska se över hela hemsidan och då får vi fixa så att även kalendern blir vackrare, det viktigaste var att få in en lättöverskådlig almanacka för vad som händer den närmaste månaden. Mina organiseringsådror sprängs snart av exaltation! Är det ett ord förresten? Exaltering kanske det heter?

Chokladkexchoklad? Kexchokladchoklad?

Skippade vårkänslorna och fick sommarkänslor idag när det fortfarande var ljust efter klockan fem. Ge mig lillfingret och jag tar hela handen. Vill ha sommar nu!

Notera den två och en halv meter höga vågen som reser sig vid horisonten...

Spenderade dagen i backen, lovely! Gick helt klart över förväntan, barnen har lite mer kroppskontroll i år än ifjol vilket underlättade en del. Dock har Johan fått för sig att han är bättre än jag på att åka slalom och jag fick aldrig chansen att motbevisa honom.

Nu stoltserar han runt här hemma och tror att han är Ingemar Stenmark. Pratar om hur det på hans tid inte fanns carving och att det är betydligt lättare med dagens skidor. Men då får han väl invaggas i den falska tryggheten då, desto roligare att visa var skåpet ska stå sen.

Idag är det tentadag. Vaknade med ont i höften och axeln. Måste vara någon hypokondrisk åkomma såhär inför dagen D. Inlämning via Cambro, så hoppas att jag inte svävar iväg och pysslar med massa annat när man för en gångs skull får ha tillgång till dator och sitta var man vill när man gör provet. Blir hur som helst att sitta på campus någonstans och hoppas att det hjälper fokuset.

Efter tentan blir det middag på böleäng, skönt att bli ompysslad lite! Känns dock tomt att det inte längre är något På spåret. Vad ska man nu fylla fredagkvällen med?

Fick en teckning av Milla för någon dag sedan, supergullig! Som ni ser är det jag och Johan som är motivet. Står tydligen brud också.

Skrev ju för ett tag sedan att både bröllop och barn är minst tio år bort, vilket väckte starka reaktioner. Min mor påminde mig om att hon minsann inte blir yngre. Märkligt med tanke på att hon enligt henne själv slutade fylla år när hon fyllde 50.

Nåja. Redan till den 29 februari i år hinner jag nog inte planera något storslaget frieri. Som jag har förstått det är det då vi tjejer får lov att be om Hans hand? Eller är det månne hela året? Tror dock bestämt att jag avvaktar 2016 i frieri-frågan. Hoppas på att någon annan ska hinna före. Johan alltså, inte någon annan tjej. Det vore ju förfärligt. Stackarn, få sitt hjärta krossat när han berättar för henne att hans hjärta tillhör mig.

Men. Ni ska redan nu få en liten spoiler om hur det kommer gå till när han friar till mig:
Sitter ensam på en strand i Mexico och tittar ut över en bit av himmelriket. Johan kliver upp hur det turkosa havet likt Daniel Craig i Casino Royale. Han kommer och lägger sig brevid mig i sanden en stund och ber mig sedan följa med på en simtur. Vi simmar in i en vik och hittar en grotta. När vi simmar in i den fladdrar det till ljus längre in. Vi simmar närmare och jag ser hur det finns en klippa man kan klättra upp på. När jag klättrar upp på klippan ser jag hur hela rummet lyses upp av massvis med levande ljus i vackra kandelabrar. Mitt i rummet står ett bord dukat för två med skaldjur och champagne och när jag vänder mig om har Johan gått ner på knä och vattnet där vi just simmat blivit så stilla att jag ser hur det på botten står skrivet "vill du gifta dig med mig?" i snäckor...

Eller nåt sånt.

Det sjukaste hände mig idag. Kom en tjej och frågade mig om jag hade tid fem minuter att delta i en undersökning hon och två andra höll på med till sin psykologikurs. Svansade plikttroget efter henne och slog mig ner brevid dem för att svara på några frågor. När jag var klar frågade de om jag märkte att det hade hänt något.
-Nja, tänkte på att ni satt och surrade...
-Du märkte aldrig att det ringde och att hon gick iväg? sa en av dem och pekade på sin bordsgranne.
-Nej...
-Så du märkte aldrig att vi har bytt person?
Och så kom det fram en fjärde person som suttit där från början! Märkte aldrig att tjejen mitt emot mig gick från att vara tokblond till brunett, så himla sjukt! Och ännu värre är att vi just innan jul läste socialpsykologi om just precis såna saker. Change blindness tror jag att det kallas. Satt och skrattade högt och livligt när vi såg filmer om det då. Trodde att jag var betydligt smartare och uppmärksam, men så är tydligen inte fallet.

Igår var det förresten överlämningsmöte med PLUMs styrelse. PLUM är föreningen för Personalvetarstudenter i Umeå. Ska ta över som ordförande för Redaktionen inom PLUM, som bland annat har hand om hemsidan, och det ska bli så sjukt roligt! Är astaggad på att styra upp och göra något bra av det förtroendet! Om jag får min vilja igenom kommer det bli en uppfräschning av hemsidan så att den blir mer lättanvänd och förhoppningsvis mer trafikerad.

På måndag drar hur som helst arbetet med Redaktionen igång, can't wait!

Tyckte ju som bekant att jag var lokalkändis efter min dag i rampljuset under Dagens fråga i VK. Well. Har nu blivit rejält brädad av min kollega Jon som förutom uppslaget på sidan 10-11 även lyckades knipa en liten del av löpet.

Läs artikeln HÄR!

Har själv fått äran att bli fotad av Jon efter att ha släckt en brand i kabin, ventilerat med undertryck och räddat liv

Foto: Jon Johansson Nurse

Johan kallar mig Sveriges snålaste människa. Själv ser jag mig själv mer som ekonomisk. Väljer ändå att tolka det som en komplimang, med tanke på att det var när jag tillvaratog matrester som han senaste uttalade det.
Överblivna makaroner från middagen blev tillsammans med lite bacon en makaronipudding. Började reflexivt protestera, men tog just i samma veva fram en redan använd bit aluminiumfolie som jag sparat för att återvända och kunde ändå på nåt sätt förstå hans poäng. Kommer dock fortsätta undvika att slänga mat, spara aluminiumfolie och använda tygpåsar när jag handlar.
Tycker inte om att slösa. Är någon slags omvänd shopaholic. Njuter och känner mig tillfreds när jag får spara. Har dock inga problem att göra mig av med saker, kläder osv. Speciellt inte om jag får sälja dem på Tradera, Blocket eller loppis...

The macaroni pudding

Efter skolan igår hämtade jag upp Nina som följde med hem och käkade hos oss. Bjöd på riktig gourmet-mat, korvstroganoff. Den var så spicy att det tårades i ögonen när man åt. Lesson learned blir att inte använda en stor chili till mindre än en korvring. Väluppfostrad som är bet hon ihop och sa att det var jättegott ändå.

Sen spelade vi Den försvunna diamanten med barnen och gissa vem som vann! Jag! Som aldrig brukar få vinna annars, förutom i patiens och bygga korthus.

Vid frukostbordet imorse reflekterade Liam över att Whitney Houston var mer känd än Eric Saade. En viktig insikt tyckte jag och spann vidare på vilka fler legendariska musiker man måste känna till. Michael Jackson, Elvis och Beatles kändes givna. Men sen. Kurt Cobain/Nirvana? Freddie Mercury? Madonna? ABBA!

Bollade lite med mina classmates och Lill-Musen tyckte att det var lite skralt på den kvinnliga fronten. Det spontana förslaget från honom var därför Dolly Parton... Inget ont om Dolly, hennes enda hit är superkänd, men. Vad hände med Aretha Franklin, Celine Dion och typ Tina Turner?  

Nåväl. Ska knåpa ihop en introtävling åt dem tror jag, så vi kan ha ett litet quiz. Lill-Musen kanske behöver lära sig en del han också...

Återigen, stort tack för alla gratulationer! Mitt ego håller på att explodera av all uppmärksamhet jag fått idag! Efter skolan hämtade jag Milla och Liam på skolan, där de drog ihop en liten kör och sjöng för mig. När jag kom hem väntade ett hav av fina presenter och massa gott fika!

Efter en stund blev det tyst inne på barnens rum, vilket ju aldrig brukar vara ett bra tecken. När jag gick dit för att kolla hittade jag dem såhär:

Syskonkärlek!

Sitter på skolan och försöker strukturera upp mitt lärande. Går sådär. Glider på vågen av alla gratulationer och känner mig betydelsefull istället. Smaskar lite lasagne och tittar ut genom fönstret och ser den där vårdagen jag beskrev igår.

Längtar så sjukt mycket efter våren just nu. Alltså gruvligt mycket. Tänk att få ta på sig tygskor och gå på asfalt utan att trampa på grus. Se vatten droppa från istapparna. Ta fram cykeln ur förrådet. Sitta ute i solen i lä och ta av sig tjocktröjan och sitta i kortärmat. Blunda och känna solens strålar. Dricka kaffe utan avsikten att det ska värma. Och så vidare.

En kopp cappuccino och faktumet att den dracks i Italien gjorde ju inte vårkänslorna mindre där i slutet på mars ifjol

Skulle precis gå och lägga mig i datarummet när jag kom på att jag inte förberett färdigt inför den stora bemärkelsedagen imorgon! Vad vore moster Helenas marängtårta utan den himmelska fyllningen? Kaos uppstod för en kort stund när fyllningen inte ville samarbeta och rann ut över hela diskbänken, men nu är tårtan i varje fall klar. Eller den ska dekoreras med grädde och topping imorgon, men besides that.

Nåväl. 08.37 imorgon bitti är det 24 jordsnurr sedan min mor storartat alstrade lilla mig. Drygt 3600 gram tung om jag inte minns helt fel. Vet tyvärr inte hur lång. Hur som helst är det hon som förtjänar all cred den 20 februari varje år och inte jag.

Såhär ser tårtan ut då den är klar, likt en iPhone behöver den inte vara prålig för att vara utsökt...

Så var oron över längdskidor till Liam avvärjd. Stort tack till min far som hängivet kollat på Blocket mer eller mindre en gång i timmen den här helgen. Kändes bra att få tag på ett par riktiga skidor till grabben. Barn kan ju va riktigt elaka och även om man hoppas att ingen ska bli retad för materiella ting (eller överhuvudtaget) så kan man ju aldrig så noga veta. Speciellt inte på en skiddag med äldre barn...

Brukar sällan spy galla utan försöker se det positiva och lösningen i allt. Men. Det finns två typer av människor som jag härmed vill idiotförklara:

1. Folk som ockuperar innerplatsen på bussen med sin väska när det är uppenbart fullt
2. Traktorförare som halvskottar lite där det faller dem in

Låt oss måla upp följande scenario:
Linje 1 från Vasaplan mot Umedalen. 21.40 en fredag kväll. Smockat på bussen. Två till synes lediga platser brevid varandra nästan längst bak. Den innersta ockuperad med en herrelös väska. Den andra tom. En man, ca 28 år gammal, slår sig ner på den tomma platsen. Inte långt senare kommer en kille, ca 17 år, och tittar på honom som om det vore hans väska. Den äldre killen frågar artigt:
-Är det din väska? och reser sig samtidigt.
Den yngre killen nickar och sätter sig på ytterplatsen, där den äldre killen just slagit sig ner, utan någon som helst tanke på att flytta sin väska och sätta sig innerst, varpå den äldre killen får se sig omkring efter en ny plats.

Men alltså vad i hela friden?! Helt allvarligt?! Hade personligen frågat barnrumpan om hans väska verkligen behövde en egen plats. Sånt ohyfs skäms man ju när man ser! Skäms! Vad har det tagit åt dagens ungdomar??

Så till traktorförarna. De är ovärderliga i snöfall som dessa. Men. Om man liks ska skotta kan man väl göra det ordentligt? På vår parkering var det lämnat en snöhög mitt på parkeringen så att två bilar inte kunde ta sig ut. På vår parkeringsplats, som stått tom och tomt på tre platser till både åt höger och vänster, var det dragit en snabb vepa på halva platsen. Alltså. Ta hela om det liks finns utrymme, eller ta den inte alls. Och tar man den inte alls kan man ju glömma att man får betalt.

Men alltså. Älskar Melodifestivalen. Men ikväll var inte okej. Vart tog alla bra bidrag vägen? Tjoho?! Kanske äter upp det om någon månad efter att alla bidrag gått på replay på radio, men helt allvarligt. Johan kallade Ranelid för 2012 års E-type. Det var inte helt snällt mot stackars E-type som faktiskt är ganska bra i jämförelse med kvällens startfält. Till och med ett schlagerfreak som jag får svårt att motivera varför det bör finnas fyra deltävlingar när det är så kasst som ikväll.

Tur att sista deltävlingen har Charlotte Perelli och Danny att luta sig tillbaka mot.

Nåväl. Gina Dirawi var åter igen briljant. Tack och lov.

Gjorde en gigantisk lasagne till middag. Utsökt blev den, kryddad med både färsk chili och curry. Mums!

Igår var jag och Johan på dejt. After work på Invito och sedan en sväng på Lottas. God mat och bästa sällskapet. Ett glas vin inpå vår dejt kom vi in på existensiella frågor som Vad händer efter döden? Finns det en själ? och Varför är jag just jag?. Själv är jag ju så självupptagen att jag gärna vill tro att det inte bara svartnar när jag dör. Min närvaro måste ju fortsätta finnas liksom. Svårförklarat, men otroligt intressant ämne.

När vi kom hem blev det en stund med min favvosyssla: introtävling. Finns inget bättre än att ligga på Johans arm och lyssna på gamla 80- och 90-talslåtar. Alltså, tänk om man ändå fått dansa tryckare/sista dansen till Richard Marx och Scorpions! Så sjukligt bra låtar det gjordes förr.

När Johan frågade vad jag önskade mig i födelsedagspresent svarade jag därför ett mixtape. Hoppas innerligt på ett hederligt kassettband med massa kärleksballader på, men vet inte riktigt hur han ska lyckas med det, så håller tummarna för typ en spotify-lista istället. Finns få saker som skulle göra mig gladare än något gjort med omtanke!

Den blev kanske inte riktigt lika detaljrik som originalet, men måste ändå ge mig själv en fet high five. Den är om inte annat mer charmig och personlig.

Messi har haft fullt upp med att inviga sitt nya klösträd senaste timmen. Det luktar katt-tjej så han har scannat av varje millimeter och klöst in sin egen doft extra mycket. Sötnosen.


En av katt-tjejerna som använt trädet innan

Om det inte vore för att Messi har lite vitt på halsen och tassarna så skulle de kunna vara spegelbilder

Siri ♥

EFTERLYSNING! 

Om det är någon som har ett par längdskidor ca 150 cm långa och ett par pjäxor ca stl 32-33 som ligger i något förråd och skräpar så hör av er till mig asap!

Milla och Liam har skiddag på skolan på tisdag och har sedan tidigare bara såna med vajerbindning som man fäster på vanliga skor. Såna som släpper från fötterna och bara är frustrerande att åka i. Har bara fått tag på ett par skidor och pjäxor via Blocket och det känns så orättvist att inte kunna ge till båda. Helt ny utrustning går på drygt 1300 kr och det är ju sinnessjukt mycket pengar.

Snälla kolla era förråd och garage eller hör med vänner och bekanta, skulle lätta en stor sten från mitt hjärta!!

Idag har det varit ryggläge i sängen som gällt. Fick den sjukaste mensvärken man kan tänka sig när jag stod i duschen. Ont i magen och ryggen, kväljningar, darrningar, hjärtklappning och svartnade för ögonen. Tack och lov att jag inte hunnit fara till skolan när smärtan bara kom sådär hux flux. Och ruggigt tur att Johan var hemma och kunde assistera med diklofenak och en armkrok tillbaka till sängen. Min räddande ängel.

Har hänt en gång tidigare att jag fått sådär vansinnigt ont. Då släppte aldrig smärtan och när jag skulle svälja smärtstillande så spydde jag bara upp dem igen. Tillslut fick vi ringa efter ambulans för att jag hade så ont att jag inte visste vad jag skulle göra av mig själv. Då tvingade ambulanspersonalen mig att räta ut mig från den lilla boll-positionen jag intagit, samtidigt som jag skulle andas långsamt in genom näsan och ut genom munnen.

Är en resa jag helst inte vill behöva göra om, så försökte göra som de sa åt mig då den här gången också. Och tro det eller ej, men det hjälpte faktiskt. Trots att det gör extra sjukligt ont att överge den instinktiva bollen och är skitsvårt att andas lugnt så gör det en enorm skillnad.

Nåväl. Några bilder på dramatiken blir det i varje fall inte.

Var på Mio med Johan idag och såg en riktigt häftig tavla. Massa tidningsurklipp på en canvas. Kläckte i en svag stund ur mig att "men den där skulle ju till och med jag kunna göra". En tur på Biltema för att köpa en billig omålad canvas senare sitter jag nu mitt i kaoset av tidningar och utrivna sidor och börjar ångra mig lite lätt. Det mest häftiga med tavlan upptäckte jag när jag skulle ta kort på den för att kunna ha som inspiration. När man tog ett steg tillbaka såg tidningsurklippen ut som ett ansikte! Såg dock som sagt detta först efter att jag öppnat min stora mun.

Jaja. Blir min variant dålig får jag helt enkelt gå tillbaka med svansen mellan benen och köpa tavlan i födelsedagspresent till min musa.

Vilken dag igår! Så fruktansvärt roligt att vara en del av hela arrangemanget. Stort tack till mitt företag Boliden som var helt underbara att samarbeta med! När mässan var slut fick jag en liten goodie-bag av dem med en termomugg, handduk och lite annat smått och gott, supergulligt av dem! Blev även halvt lovad en praktikplats...

Mitt på dagen föreläste Kristian Luuk. Det går inte att beskriva med ord hur bra den föreläsningen var, den var så träffsäker. Han pratade om sin väg från Handelshögskolan till det han jobbar med idag, om vad han tagit med sig från sin akademiska utbildning. Skrattade så att jag grät. Om ni får chansen att höra honom föreläsa någon gång så ta den!!

På kvällen var det bankett på Universum. Kanonbra mat och trevligt sällskap vid bordet. Och en grym konfrencier! Martin Lagos hette han, har ni chansen att se honom köra stand up så ta den också!

Hinner tråkigt nog inte träffa min älskling så mycket idag. Till alla er tjejer vill jag bara tacka för att ni håller tassarna borta från min karl. Han är världens finaste och jag älskar honom till månen och tillbaka. Han får mig att känna mig trygg och älskad. Han får mig att skratta varje dag. Han är både min motsats och min likhet. Varje kväll vill jag somna i hans famn. Och varje morgon vakna upp och titta på honom det första jag gör.

Tror liksom att det är ett tecken på kärlek. När man vet att man vill somna som lilla skeden, även fast det är trångt och svettigt och någon snarkar i ens öra. Och även fast man inte kan ligga och vifta på benen precis som man vill eller ha persiennerna uppvinklade. Att trots allt detta så finns det ingen plats på jorden man hellre skulle vilja somna och vakna upp på. Eller att platsen man är på inte spelar någon roll, så länge man får vara lilla skeden med den personen.

Idag är det den stora mässdagen! Kändes jättebra med mitt företag igår. Supertrevliga företagsrepresentanter, som båda läst Personalvetare här i Umeå tidigare. Känns ju skönt att få bekräftat att det är en riktigt bra utbildning. Synd bara att man inte kommer på alla bra frågor som man vet att man skulle vilja ställa. Hjärnhäfta.

Nåväl. Om ni har några bra frågor så föreslår jag att ni tar med dem till Universum och Uniaden och tar en vända bland årets över hundra utställare! Välkomna!

Hade just dukat upp med en film när strömmen gick för en stund sedan. Johan suckade och började oja sig om det ena med det tredje, frysen osv. Själv studsade jag upp och hämtade en ficklampa och letade rätt på tändstickor och tände massa levande ljus! Blev aspeppad på ett riktigt myskalas, där all elektronik var död och alla distraktioner som bortblåsta. Där vi kunde fokusera på varandra, bara ligga i varandras armar och titta varandra djupt i ögonen och prata om livet och ålderdomen. Om vår stuga vi ska ha vid havet, där vi ska sitta på altanen och spela bismarck och lyssna på vågorna som skvalpar mot stranden. Om våra resor vi kommer ha upplevt tillsammans, alla platser vi sett, låtar vi dansat till, dofter vi känt...

Och så kom strömmen tillbaka efter mindre än en minut. Suck.

Var på förfest hemma hos en klasskompis för ett tag sedan, och hon hade världens coolaste vardagsrumsvägg. Det var ett älghorn och två tavellister med tingeltangel på som liksom ramade in under och till höger om det. Svårt att förklara, men det var sjukt häftigt. Tänkte sno hennes idé rakt av, men Johan tvärvägrade älghornet. Jag försökte lura honom att det skulle vara raka vägen till min fars välsignelse, men han gick inte att övertyga.

Så nu har jag fått tänka om. Har ju fotografier ovanför tv:n, så vill ha målade tavlor i någon frän konstellation ovanför soffan. Funderar även på att häfta fast en tybit som matchar gardinerna på en träram, så att mönstret går igen. Och en knallig accentfärg som livar upp vårt svartvita ungkarls-vardagsrum. Tips mottages tacksamt!

Ett axplock av älgbilder jag fann på datorn, överst en oblyg rackare i Norrmjöle och nederst en kåsa som pappas kompis gjort

Är hemma och käkar lite innan jag ska tillbaka till Uniaden. Hittade en vissen sallad från i fredags som jag räddade med lite rhode island. Vill nästan påstå att all sallad blir godare med rhode island. Eller ja, inte caprese förstås.

Var för övrigt tvungen att flashbacka varför det heter rhode island-dressing, om det har något med den amerikanska delstaten att göra. Fick tyvärr ingen klarhet i det, men lärde mig att wienerbröd kallas Kopenhagener Gebäck i Wien och Wienerbrød i Köpenhamn. Samt Danish pastry i/på Rhode Island.

Idag är det mässbygge inför Uniaden som gäller. Umeå Universitets största och årligt återkommande arbetsmarknadsdag. Är ju som bekant företagsvärd i år och det ska bli jättekul!

Ikväll kommer företagen och sedan är det buffé och mingel med dem. Imorgon är det mässa mellan 9.00 och 15.00, Kristian Luuk föreläser kl 12.00, och på kvällen en stor bankett. Blir intensivt och förhoppningsvis awesome!

Har dock drömt mardrömmar hela natten om att komma för sent, så är lite ogrundat nervös efter det. Men lite fjärilar i magen är bra, då håller man sig på tårna.

Mitt företag är Boliden och de kommer hålla till vid ingången till Aula Nordica ungefär, så kom och besök dem imorgon!

Se hela mässkatalogen HÄR!

Hade besöksrekord igår, sjukt roligt! Samma sak hände dock i måndags och efter det skönk besöksantalet igen, så har grunnat lite på vad som orsakade det hela. Lyckades ju hamna näst högst upp på google när jag bloggade om Dansbanan i Täfteå just efter att det haft premiär. Då sköt också besöksantalet i höjden. Så tog en titt i tablån och i måndags och igår var det Sofias änglar. Programmet handlade om en tjej som hette Elisabeth och bloggade om sitt liv med cancer.

Nåja. Känns alltid kul för en bekräftelse-junkie som jag att veta att det är ett skönt tresiffrigt antal människor där ute i cyberrymden som uppmärksammat mig en vanlig söndag. Oavsett orsak.

Såg ett avsnitt Vänner i veckan och slogs av insikten att jag är tillsammans med Chandler. En riktig lustigkurre. Hoppas därför att jag är Monica och inte Janice. Inbillar mig ändå att jag är lite lik Monica. Lika neurotisk. Kanske inte fullt så pedantisk, men helt okej på att laga mat och ruggigt tävlingsinriktad.

Enligt Wikipedia är Chandler och Monicas bröllopsdag den 15 maj 2001. Den 16 maj i år firar jag och Johan två år. Just sayin'.

Alltså. Missade förra veckans Frozen planet. Och så var det tydligen sista avsnittet! Så krövla typiskt. Får bli svt play. Nu är det istället en dokumentär om Madagaskar. Madagaskar som är jordens äldsta ö, om någon undrar. Kanske inte är så pjåkig den heller. På tal om inte så pjåkig: Road to the NHL Winter Classic. Är typ som Frozen Planet, fast med hockey. En sådan ljuvlig kombination regi och hetlevrad sport. Finns också på svt play.


Bild: Bleacher Report

Såg just reprisen på På spåret. Höll på att avlida när en av slutdestinationerna var Genova! Tog det faktiskt före båda tävlande lagen, men ändå pinsamt sent med tanke på att jag var där för mindre än ett år sedan. Hoppade upp och ner i soffan så att Johan fick säga åt mig att lugna mig. Blev sanslöst exalterad och halvskrek "Kolla kolla där har jag varit!!". Klarade geografifrågan men inte ingredienserna i pesto. Också pinsamt med tanke på att jag jobbat lite som kock.

Kolla kolla, här har jag varit!!

Efter en dag utomhus i det underbara vädret smakar fika med varm choklad extra gott! Och Singoalla smakar bäst om man delar halvorna...

I fredags var mamma och pappa här på middag. Superfina tulpaner fick vi! Det bjöds på kyckling och klyftpotatis. Av backningarna att döma fick jag väl godkänt på min matlagning. Speaking of väl godkänt så fick jag även VG på hemtentan i pedagogik! Så himla roligt! Känns sjukt tillfredsställande att lyckas med något man verkligen kämpat med, stort tack till bästa plugg-gruppen!

I bakgrunden skymtar Milla som är tuff med sin röda rosett som hon fått av sin moder

Och en uppfriskande Corona!

Vaknade med huvudvärk i morse, kändes inte så bra med tanke på att en kompis till Milla och Liam ska följa med dem hem i eftermiddag. Huvudvärk plus tre högljudda barn är aldrig någon bra kombo. Men hypokondrin har tack och lov gått över nu.

Sen ikväll väntar vi finfrämmen. Mamma och pappa ska komma hit och äta middag. Har dock fortfarande inte listat ut vad det blir för smaskigt. Kyckling är spikat, men sen får vi se. Har ett vagt minne av en ljuvlig mango chutney-dressing, som Johan gjorde när Ann-Charlotte och Hans åt här nyligen, som vore ett schyst tillbehör. Kanske ugnsstekt potatis eller ris till. Vi frilansar lite.

Var och storhandlade på Maxi igår med Nina. Börjar man bli gammal om man har med sig egna tygpåsar? Det bästa fyndet var i varje fall helt klart laktosfri Bregott! Älskar Bregott, bästa smöret, men sedan min käresta uppvisat vissa laktosintorelans-symptom har vi kört på Carlshamns mjölkfria som har typ Lätta-konsistens. Har inte varit samma kulinariska upplevelse att äta kvällsfika. Fram till nu.

Världens bästa uppfinning ser ni på bilden nedan. En plast-femma som man även kan sätta fast inköpslistan i! Överst på listan noterar ni även senaste poängställningen från då vi spelade 500. Mina poäng är oturligt nog skymda, men ni kan ju ana vem som vann... Och nej, det var tyvärr inte jag. Orkade bara inte räkna ihop totalpoängen när det var så uppenbart.

Messi var så söt där han låg och sov i fönstret alldeles nyss. Sen vaknade han och kom och satte sig på min dator. Lutade sig mot skärmen så att den välte på en kaffekopp. Kaffe spilldes ut över hela bordet och golvet, samt även på min kamera och telefon. Tack och lov kom ingen elektronik till skada, men katten är för tillfället till salu. För att bearbeta skället han fick springer han nu fram och tillbaka som en galning med sitt favorit-gosedjur.

Snäll kisse

Stygg kisse

Vet inte om det här är en false consensus effect, men känns alltid bättre med en lång än en kort "att göra"-lista. Ser sällan någon som skriver en kort to do? Typ min igår:
• Bädda sängen
• Städa allmänt
• Kolla tvättstugan
• Rengöra kattoan
• Fixa lampan
• Laga bjudmat
• Blogga

Idag:
• Skriva kompletteringsuppgift på andra seminariet

Är ju roligare att få kryssa för sju saker än en. Man känner sig liksom duktigare. Viktigare. Är det kanske det som vår sociologi-lärare surrade om i fredags, sk ontologisk trygghet? Att man mår bra av rutiner.

Lägger därför till lite, till synes kanske onödiga, grejer på min lista:
• Göra lunch
• Plocka ur diskmaskinen
• Sortera tvätt
• Byta gardiner

Skit. Får nu istället ångest över att det bara är städgrejer som får mig att känna mig duktig. Så typiskt... kvinnligt? Gillar inte att bekräfta den könsrollen. Den sortens habitus. Stryk gardinerna och lägg istället till:
• Fixa ishacka

Nu så. Den ontologiska tryggheten är återställd.

Här ser ni den nya tjusiga lampan. Synd bara att taket var omålat under den förra lampan. Hade riktat in spottarna jättefint på kokböckerna, klockan, almanackan på väggen och den tomma väggen där vi ska sätta upp en hylla. Sen kom Johan hem och tyckte att man blev bländad och riktade om dem så att de pekar in i väggen helt random. Karlar.

Alltså det här med småbarn. Alltså små små barn, inte typ fyra år och uppåt, utan bebisar och små barn. De är läskiga. De är ju söta och sådär. När de är glada. Men de kan ju gå sönder. Får lite lätt panik i deras närhet. Inte lika mycket när man är själv med dem som när någon annan ser. Och dömer en. Iakttar varje sak man gör. Tänk om man gör fel?

Har ju inga syskon och aldrig umgåtts med så små människor. Kan ingenting om hur de fungerar och tänker. Vad de har för avsikt med saker och ting.

Fick fem minuters ansvar för en liten person härom dagen. Efter fyra minuter satt stackaren fast med tungan på en frusen stolpe. Det blev ett blodbad likt invasionen av Normandie den 6 juni 1944. 6 juni som, come to think of it, ju även är Sveriges Nationaldag. Är som alla självklart vet Gustav Wasas förtjänst att vi firar då. 489 år sedan han blev vald till Sveriges konung och Sverige på nytt blev en självständig stat den 6 juni i år. Hurra för Gustav! Enligt wikipedia finns dock de som hävdar att midsommarafton borde vara Sveriges nationaldag, då det är mer traditionsenligt rotat hos svenskarna att fira då...

Och den röda tråden är... Att.. Barn är läskiga för att de är oberäkneliga. Man kan aldrig inte vara på sin vakt. Då kan det bli dagen D.

Hade middagsbjudning idag. Milla var en pärla och hjälpte mig både med matlagning och städning. Halva fönsterputsflaskan gick åt till att rengöra soffbordet, men man vill ju ogärna gnälla då hjälpen erbjöds frivilligt. Det blev ju rent i varje fall. Sen gjorde vi en cena italiano. Pasta carbonara e insalata caprese.

Är så kul då barnen hjälper till med matlagningen, för då äter de oftast bättre. Inbillar jag mig i varje fall. De klagar i varje fall aldrig på att de inte tycker om då de varit med och lagat maten. Milla är för övrigt äggknäckar-proffs. Liam har inte lika mycket övning i bagaget och krossade sitt ägg totalt sist han skulle pröva. Han är rätt självkritisk så självförtoendet sjönk i botten direkt, men förklarade att det inte var någon fara och visade att det är lätt att fiska upp skalbitar med hjälp av en större skalbit. Gäller att inte hetsa upp sig i onödan då han själv känner att han gjort något tokigt liksom. Att det blir lite kladdigare än om man gjort det själv är väl smällar man får ta.

Själv kan jag knäcka ägg med bara en hand om jag vill riktigt stajla. Bara så ni vet.

Milla och vitlöken

Caprese

Idag är hobbyelektrikern i farten. Har lånat pappas kontrollmätare för att våga vara och fingra på sladdarna. Är en lampa som ska upp. Dock överensstämmer inte riktigt färgerna på sladdarna, men tydligen så är brun och vit samma. Resultatet får ni se senare!

OBS! Lek aldrig med el. Anlita alltid en elektriker vid minsta osäkerhet!!

Fick en ruggig komplimang i söndags. En kollega berättade om sin dröm att ha ett eget litet potatisland:
Jag: -Nej men tänk när du ska gräva upp all potatis. Du står som en ostkrok med pärgräven, ont i ryggen, du svettas floder för att solen steker och så känner du bräms runt hela dig.
-Men man får ju ha kläder på sig, som skyddar mot brämsen!
-Okej men flugor då. Som surrar i öronen på dig.
-Äsch men det gör inget.
-Eller så ösregnar det och du slaskar omkring där i en stor krövla lerpöl.
-Men Bettan, vad är det jag hör? Du som alltid brukar se det positiva i allt!

Jag, som alltid brukar se det positiva i allt. Som sagt, vilken ruggig komplimang! Alltså, precis så vill jag bli ihågkommen. Som en person som peppar och lyfter folk i min omgivning. Som ingjuter andra med mod och självförtroende.

Var till tandläkaren idag. Har som tur var ingen tandläkarskräck, men idag var ingen behaglig upplevelse. Fick en kandidat som tog åratal på sig att röntga tänderna på mig. Vet inte om det bara är jag som tycker det gör svinont att bita ihop på den där grejen man måste ha i munnen då de gör det? Kan knappt stänga munnen för att den trycker så mycket på mina taurus mandibula. Vet inte vad de heter på svenska? Knölarna under tungan? Tänkte lägga in en bild, men den blev inte så fräsch. Googla om ni inte fattar. Alla har tydligen inte sådana, så känner mig utvald och speciell. Kanske är det mig marsianerna kommer kontakta då de kommer för att ta över vår planet, vem vet?

I övrigt gick det bra. Inga hål.

Idag ska jag försöka följa ett av mina egna råd. Liam satt vid frukostbordet igår och sa till mig:
-Jag hatar måndagar och tisdagar.
-Okej... varför då?
-Därför att då måste vi plugga.
-Och varför hatar du det då?
-Det är svårt.
-Mhm... men du får tänka såhär, att när någonting är svårt så är det ju roligare när man klarar det. Typ om du klarar en svår bana på tv-spelet så är ju det mycket roligare än att klara en lätt, som du vet att till och med jag hade klarat.

För ovanlighetens skull höll han med mig. Och nu sitter jag själv här och hatar tisdagar. Är så många långa svåra ord inom sociologin vi läser. Och alla gubbar ska envisas med att ha fransk-klingande svårstavade namn. SVÅRT. I min hjärna blir allt till en enda stor geggamoja. Vill ha något konkret att lära mig, med ett 1 X 2-prov på slutet. Om det funkar för att ta körkort borde det ju funka för sociologi. I och för sig dör det ju ca 500 pers i trafiken varje år. Vet inte hur dödssiffran ser ut för sociologer.

Har häckat framför tv:n hela kvällen. Sofias Änglar tog knäcken på mig, så nu ska jag hoppa in i duschen innan nån får syn på mig med sminket utsmetat i hela nyllet. Kanske värmer det upp mina frusna leder på köpet. Och min stackars axel som närapå hoppade ur led igår. Börjar bli gammal förstår ni. Bara två veckor kvar till 24. Mamma har redan bjudit in sig själv på fika, det måste ju vara ett tydligt tecken på att jag har en fantastisk födelsedagspresent att vänta.

Nej men skämt åsido, har på riktigt blivit så gammal att presenter inte längre spelar så stor roll. Får mer ångest och dåligt samvete över att någon kostar på mig grejer. Är bara (klyschigt nog) glad och tacksam över att ha världens finaste familj och vänner, över att få vara frisk osv.

Jaja. Nog med känslokrafs. Duschen nu.

Är sjukt besviken på er läsare. Här har man varit lokalkändis i VK hela dagen utan att någon har uppmärksammat det. Skäms!

Alltså, säga vad man vill om Madonna, men gammal är ändå äldst. Hon är en kvinna som verkligen kan visa vart skåpet ska stå! Typ det ultimata medleyt med allt en bra show bör innehålla: bra låtar, bra dansare och koreografi, och en liten troschock. Hon är ju för övrigt inte en så pjåkig dansare själv, grym kondis om inte annat. Funderar just om hon sjunger live eller playback. Oavsett så var hon i varje fall amazing! Sjukt tidlös tjej.

Äntligen hemma och laddad för match! Tilltugg för kvällen är den obligatoriska pubbrickan med ranchdip, och buffalo wings. Dryck till det en iskall cola-burk. Viktigt att det är en burk och inte flaska, betydligt bättre kolsyre-nivå.

Inatt är det ju som alla vet Super Bowl! Ber till högre makter att alla nattstopp är på tid, så att jag hinner hem och kan se åtminstone mellanakten och slutet.

Kan dock inte riktigt bestämma mig för om jag hejar på Giants eller Patriots. Har fått för mig att Patriots är favoriter, i så fall måste jag ju heja på Giants. Något annat vore ju emot mina Remember the Titans-principer.

Live updates kommer inatt!

Gårdagens höjdpunkt var ju såklart Melodifestivalen. Tänk vad underbart att det är fem veckor med julafton varje lördag kvar! Johan försökte syna min gissning av vilka som skulle gå till final och andra chansen, men misslyckades. Hade självfallet alla rätt. Tyckte även bäst om de två som gick direkt till final. Älskar Loreens låt!  

Nåväl. Nog skrutet.

Ville nita Thorsten Flinck när han kladdade Ana Gina på röven. Inte okej! Tyckte hon skötte situationen snyggt, men hade haft full förståelse för om hon lappat till honom. Önskar nästan att hon gjort det. Samtidigt undrar jag hur jag hade reagerat om exempelvis Lill-Babs klappat Måns Zelmerlöw på rumpan.

Nåja, vet inte vilken relation Gina och Thorsten har off camera. Måste ju kanske vara upp till henne att avgöra om det var okej eller inte. Kan återkomma med denna diskussion om åtta veckor då vi läst 7,5 hp genus. Tycker det är ganska läskigt att diskutera då det är ett ämne man lätt gör klavertramp i. Men spontant: klapp på rumpan = inte koscher!

Tar tillbaka det där med att "det inte gör något om det är kallt, så länge det inte blåser". Alltså. Smärtan som uppstår i händerna när de varit bortdomnade och sedan värms upp. Kör numera dubbla vantar på jobbet. Känner mig som Alf. Utomjordingen ni vet. Utan gripförmåga och ruggigt klumpig. Är inte alls avundsjuk på charterresenärerna som flyger till Gran Canaria idag och landar där det är nästan 50 grader varmare. Eller på min vän Susanne som åker med det flyget om två veckor (och missar min födelsedag, true friend).

Frukost nu. Kanske lättar mitt bittra morgonhumör.

Alf, uppenbarligen med lite gripförmåga

En bild säger ju som bekant mer än tusen ord. Till att börja med noterar den uppmärksamme att datorn står obekvämt placerad brevid tv:n, då jag inte törs dra ut hdmi-kabeln, med rädsla för att det kanske inte funkar sen igen. Har även klätt mig lager på lager för att slippa frysa till och från skolan. Den ledsna minen är de fyra böckerna på soffans fel. Tack Adlibris för den snabba leveransen, NOT! Känner en lätt ångest över att jag hamnat efter i läsningen. Den ack så lättsmälta läsningen. Nåja, det är nästa veckas bekymmer.

På facebook handlar mer än hälften av alla status-uppdateringar om hur kallt det är. Till och med i Spanien ryktas det om en hel minusgrad. Men alltså. Kära vänner. Vad gör det att det är neråt -30 om man kan sitta inomhus vid sin dator och göra statusuppdateringar om det? Tänk på stackars mig som måste jobba utomhus i denna arma kyla hela helgen! Tur att jag har varma arbetskläder och slipper stå stilla och drälla. Faktiskt så gör det inte så mycket om det bara är kallt, så länge det inte blåser.

Ligger i soffan och zappar. Har insett hur efter jag hamnat på serie-fronten. I mina glansdagar var jag alltid först med det senaste. Nu upptäckte jag just att kanal5 redan hunnit till avsnitt fyra i Once upon a time. Tv3 visar nån som heter Revenge, där lillebrorsan från Gossip Girl är med. Och American horror story är jag för skvättig för att våga se.

Halvsåg Revenge och kunde inte riktigt bestämma mig för om jag tyckte den var bra eller inte. Kanske behövs mer än halva fjärde avsnittet för att avgöra det...

Saknar på nåt sätt mitten på 00-talet, då sjukhusserier kändes som det som var top notch. House och Grey's som tog över efter nyligt nedlagda Third Watch. Gamla pålitliga Cityakuten, som fortfarande drog bra tittarsiffror. Älskar sjuhusdraman!

Nu ska allt vara så mörkt och läskigt. Ovannämnda serier, True Blood, Vampire Diaries, bara massa blod överallt. Motsäger i och för sig mig själv när jag sätter dem i förhållande till sjukhusserier, men det är skillnad på ondska och olyckor!

Eftersom jag är mannen i vårt förhållande har jag nu lyckats fixa så att det går att koppla min dator till tv:n via hdmi. Hade ju som bekant lite trubbel med det. Tur man har blod från en teknisk far pumpades i ådrorna. Även jag som bytte boxer till tv:n och kopplade in routern till Johans dator om jag inte minns fel. Samt målade om i barnens rum, skruvade upp lamporna i hallen och fyllde på spolarvätska i bilen. Och sköter grillen.

Men då är Johan nogrannare än jag på det här med dammsugning och fönsterputsning. Eller som han sa:
-Your the brains, I'm the beauty.

Nej, men skämt åsido. I'm both the brains and the beauty.

Vaknade imorse och kände mig inte alls särskilt kry, så tog sovmorgon istället. Osjälvisk som jag är ville jag ju såklart inte smitta någon... Synd bara att jag missade PLUM:s öppna styrelsemöte nu klockan tolv, hade varit spännande att gå på!

Nåväl. Ska kurera mig med lite Once upon a time. Och fil.

Jag: -Älskling vill du ha en macka?
Johan: -Ska du äta nu igen? Du åt ju nyss middag!
Gör mig två smaskiga mackor med philadelphia och kalkon och bänkar mig i soffan.
Johan: -Meh! En sån vill ju jag också ha!
Jag: -Fast du ville ju inte det.
Johan: -Ja, men i mitt huvud såg de inte sådär goda ut...

Ser ju inte så mycket på tv, men idag, en av de få dagarna jag var så uttråkad att jag faktiskt ville slötitta på repriser av gamla program mitt på dagen, så passade ComHem på att ha driftstörningar. Kändes som ödets ironi. Som när jag och Johan storhandlade på Maxi och jag förklarade för honom att "förra gången vi självscannade var det bara ett sammanträffande att vi fick packa upp varor för 900kr på en sån kontroll" och så hände samma sak igen. Nu vägrar han och hävdar att den vanliga kassan är snabbare. Alla vet ju att han har fel, men försök förklara det för honom. Att vi efter dessa incidenter klarat oss utan avstämning, det spelar liksom ingen roll för honom. Han är omöjlig att vinna en diskussion mot. Nåja, ett förhållande handlar ju inte om att vinna eller förlora, det handlar ju om att vara ett lag. Jag håller inköpslistan, styr vagnen och blippar. Han går brevid och säger "Åh det här såg smaskigt ut".

Hur som helst. Svävade iväg lite. ComHems driftstörningar... Eh. Har glömt min poäng som jag tänkte komma till... men tror det var att jag somnade i soffan istället? Var i varje fall inget gnäll mot ComHem, för de är bra att ha att göra med och driftstörningar är ju shit that happens. Jaja. Soffmys nu!

Dagens att göra-lista toppas av plugg. Därför är köket mer städat än någonsin. Har gjort två olika storkok. Sopsorterat. Och ska nu gå ner i tvättstugan för att se om den är ledig.

Före

Efter

Hade för övrigt en sjukt bra hårdag igår. OCH en bra sminkdag. Fick till kråksparkarna perfekt på första försöket. Hur ofta lyckas man ha två bra dagar på en dag? Typ aldrig! Var ruggigt nöjd och ville inte att perfektionen skulle upphöra. Somnade därför i sminket och idag kompenserar universum för den gårdagliga skönheten...

Var ju som bekant och såg Modo-DIF igår. Blev halvt döv då Modo gjorde 1-0 med en sekund kvar av matchen. Trist att det satt så långt inne, hade ju varit roligt med en målfest. Speciellt för mig som inte kan läsa spelet särskilt bra och kan uppskatta snygga passningar osv. Satt brevid två tonårskillar som jag tror hejade på Djurgården, som högt och ljudligt "åhåhå"-ade och "hehehey"-ade så fort de vände spelet. Kan ju i och för sig varit så att de var lättimponerade, kändes lite överdrivet.

Hemfärden bjöd på ett vidrigt före. Men trots att Chris också är Djurgårdare (slapp tack och lov ha honom precis brevid mig på matchen) var han en superb chaufför. En annan hade förmodligen plöjt ner åtta stolpar i mitträcket, igen...

Stilig Djurgårdare i röd och fin Modo-jacka på nyår