Tagga lammkött i Dansbandskampen ikväll. Och Mumsmums Zelmerlöw!

Jag känner mig som en zombie idag. Kalasförkyld. Det började i torsdag när jag var på väg till skolan. Jag pratade med Sandra och hon frågade: "Men är du inte frisk än?". "Jorå, bara lite hosta, men den beror på hemlängtan.". Hade faktiskt blivit bättre, men jinxade väl mig själv där. Skulle lägga mig tidigt var tanken, men det kommer alltid roligare saker emellan och närmare ett tror jag att jag vek in årorna. Läser en råbra bok, som bara inte gick att lägga ifrån sig.

Uppe med tuppen, iväg med en snorig fyraåring till dagis och hålla handen, puss och kram och hejdå. Sen extra barnvakt åt två livliga sju/åtta-åringar. Faktiskt en jätterolig dag, är inte bitter som jag brukar va när jag inte får sova mer där på förmiddagen. Den åldern passar mig nog lite bättre egentligen, sen var det världens härligaste tjejer också, så det underlättade. De var väldigt bra att ha på eftermiddagen dessutom. De roade Chandi, så jag kunde ta det lite lugnt. Hur lugnt man nu kan ta det när man ska hålla reda på tre yra höns. Det var först när jag satte mig ner ute i lekparken och tittade på när de lekte som det slog till. Konstant hosta. Sån där torrhosta, där man inte får upp nåt slem, om det är nån som undrar. Hade stämt träff med Malin på stan halv åtta. Bio var planen och jag var skittaggad, på metron kändes det äckligt att hosta hela tiden så jag utvecklade en teknik för att låta bli: håll det inom dig. Det går inte egentligen, men ni som känner mig vet att jag är sjukt envis, så lyckades på nåt mirakulöst sätt hålla isär attackerna lite. Kände mig inte särskilt sjuk i övrigt och vill inte spenadera min lilla lediga tid ensam, inte det jag vill ha ut av den här resan liksom.

Såg Inglourious Basterds på orginalspråk, annars dubbas ju allt här. Synd att vi inte insett att det pratas mest franska och tyska i den filmen. Nog för att hon i kassan varnade oss, men ändå. Så när de pratade engelska och tyska lyssnade jag och när de pratade franska läste jag texten, den var textad på italienska alltså. Fast då de pratade italienska försvann texten. Det tyckte jag var dumt, det var ju liks så lite att de lika gärna kunnat slänga dit textning på det också, man hinner ju aldrig uppfatta vad de säger när de pratar så fort. Sammanfattar det som lärorikt. Nej, men fattade sammanhanget bra, fast det är klart att man gick miste om en del poänger. Blir nog att se om den med svensk eller engelsk text sen. Annars var den bra, men otäck. Var inte så sugen på mina popcorn efter att de zoomat in på en skalpering just i början. Den får en trea av fem i betyg av mig, godkänd alltså.

Lyckades komma fram till busshållplatsen precis när min nattbuss kom, annars brukar jag alltid få vänta aslänge, så det gjorde mig nöjd. Vi insåg dock hur lång via del Corso är. För er som vet hur det ser ut (eller ids googla fram en karta) så ligger bion precis vid Piazza del Popolo och min buss går från Piazza Venezia. Vittorio Emanuele känns så nära när man ser det, men man kommer liksom aldrig fram.

Egentligen var det inplanerat en sightseeing idag, men när jag vaknade insåg jag mina begränsningar. Blir med största sannolikhet inget halloweenparty heller, trist! Har dock lyckats få igång svt play, så ikväll ska jag se Dansbandskampen! Det är nog ödet som vill att jag ska hinna ikapp i mitt serietittande, bara Life of Ryan som saknas nu.

Notera lillfingret. Det är så man dricker te i England. Vi är världsvana.

http://www.aftonbladet.se/temafotofilm/article5999343.ab

Jag blir så ledsen på ödet ibland. Jag kan inte se varken svt play eller tv4 play, ergo varken Dansbandskampen eller Bonde söker fru och Idol. Och på de sidor där webb-tvn funkar så finns inte de avsnitt jag vill se. Har sökt som en galning efter säsong tre av Life of Ryan. Jag får ont i magen för att jag så gärna vill se de nya avsnitten. Tröstar mig med Maraboun jag fick igår och Lindts Mousse au Chocolat som jag hittade i skaffriet. Det är kanske den godaste chokladen jag någonsin ätit. Mörk choklad med en krämig chokladmousse inuti, slurp! Dock känns det inte särskilt mycket bättre efter att jag tryckt i mig massa snask. Fy ödet, skärpning!

Hundfan. Handla på Panorama är inte min favoritsyssla. Lång kö. Långt att gå. Varmt. Kom just hem efter en 90 min lång utflykt dit. För lite toapapper typ. Hur som helst, hade varit snäll och köpt en leksak till Malle som hon fick då jag kom hem. Hon blev jätteglad, hon blev så glad och exalterad att hon smet in och kissade på min kudde. Hundfan.

Ämnet pojkar har fastnat lite i mitt huvud, så mamma och pappa, ni kan sluta läsa här.

Ikväll när jag och Malin satt och försökte va graciösa och äta sushi med pinnar, så kom det fram några och ställde sig vid vårt bord och ville typ ha vår uppmärksamhet. Men en sak som jag lärt mig här är att inte ge folk det, för då blir man aldrig av med dem. Så fortsatte babbla, men såg i ögonvrån att de stod kvar. Plötsligt hörde jag "Elisabeth?". Åh herregud. Jag vände mig dit och såg att det var servitören. Inte servitören som jobbade där utan servitören från takfesten jag var på. Borde kanske skriva det med stort s, Servitören. Inte för att han var killen med stort k utan för att jag inte vet vad han heter egentligen och därför kallar honom Servitören, och namn ska ju skrivas med stor bokstav.
Anyway. Stel stämning. Han hade med sig sin kollega också, vad de gjorde där vet jag inte, men snacka om sammanträffande. Tror jag har lovat att vi ska träffas nångång nästa vecka nu. "Yeah well I have your number and you can remind me on facebook.". Jag kan leva med att inte ha full koll på läget, shit happens. Men när jag kom hem, då började den stora förvirringen.
Okej, vi tar det från början. Vi var på nåt mingelparty för några veckor sen. Det var mest äldre folk där, typ 30-årsåldern (sorry Krille, du är gammal). Det var en ung kille där, amerikanare, men han var kanske inte allt för mycket att hänga i julgranen. Efter några jättedyra vinglas tyckte jag inte att det var så kul att få "lilla vännen"-blicken av alla tjejer/kvinnor som kastat sig som gamar över killarna/männen som var där, så jag började prata med servitörerna istället. En pratglad och en tystlåten. Den pratglade gav mig sitt nummer och den tystlåtne armbågade den pratglade och sa förmodligen nåt om att chefen var på ingång, för sen kom det en äldre herre och blängde på dem och de var tvungna att gå.
Den pratglade (även kallad Servitören) smsade mig, men var jättedålig på engelska så då kändes det inte lönt att ödsla tid på honom, även om jag visste att det inte var några problem att förstå honom irl (som dagens ungdomar brukar säga). Han frågade om jag hade facebook och jag tänkte att den kan han väl få, ville ju inte va otrevlig efter att jag lyckats göra så han fick värsta utskällningen. Jag har jättesvårt att hålla reda på italienska namn och på facebook kan det ju addas lite hit och dit, så jag kollar oftast inte så noga vem det är jag accepterar vänförfrågan ifrån även om jag inte känner igen namnet. Så började en Marius skicka meddelanden till mig, typ "remember me? from the roof top party" och jag ba "sure", antog bara att det var han den pratglade. Så höll han på att skriva en massa utan att jag svarade och till slut sa jag det att jag ska hem till Sverige men är tillbaka om nån vecka så vi kunde ju höras då.
Så ikväll när de dök upp pratade jag som bara med den pratglada, för den tystlåtna var otippat nog knäpptyst hela tiden. Men! När jag kom hem och började luska i saken så visade det sig att det var den tystlåtne som hållit på och mailat! Nu känns det som att jag sabbade slutklämmen på min historia, men det var i varje fall chockerande, vem är det jag har lovat att träffa liksom??

Sen vill jag även tillägga att Ryan Sheckler är het. Sandra tycker att han är lik Robin. Jag vet inte om jag håller med, kanske lite på en bild som hon länkade. Betyder det att jag tycker att Robin är het? Fast han är ju kär i Sandra så det spelar ju ingen roll. Som min kära Ryan skulle sagt: "There's so much drama goin' on right now".

Varför lär jag mig aldrig? I somras träffade jag en kille som jag blev lite förtjust i. Lite var kanske en underdrift. Mycket. Känner dock inte den här personen, har bara målat upp en bild av att han är perfekt. Fast han är det, jag skämtar inte. Hur som helst, så fort jag börjar övertala mig själv om att det finns fler fiskar i sjön, så naggar abborren på masken så att flötet guppar till. Eller nej, vinden blåser och jag tror att det är abborren. Nej, det är inte ens vinden som blåser, det är jag som viftar med spöet. Ja, ni fattar kanske.

Med risk för att låta som en fjortonåring, det finns bra kött i 90210!!

Min telefon tar ganska fina bilder ibland. Rättare sagt hon som håller i telefonen tar ganska fina bilder ibland. Oftast faktiskt. Inte för att skryta, men jag tycker jag är rätt bra på det. Att ta kort alltså, inte skryta. Eller det också i och för sig. Fast ibland går det inte att ta fula bilder. Inte om motivet är det sötaste som finns.

Idag har jag en spännande dag framför mig. Ska tvärgöra mina sysslor så att jag kan komma ikapp i 90210, Gossip, Grey's, Glee, Desperate och kanske lite True Blood, OTH och Smallville. Oj, det ser jag ju redan nu att det kan bli tajt. Vilken tur att jag bestämt mig för att aldrig se Stargate, då hade det blivit ännu mindre tid över.

Tycker det är otroligt nördigt med folk som bloggar när de har försovit sig eller är sena och hade tänkt skriva ett ironiskt inlägg om det innan jag for till skolan i eftermiddags. Sen kom helt plötsligt Yvonne hem en kvart tidigare och då iddes jag inte längre. Slipper hellre stressa till bussen än att blogga. Men hann i varje fall ta lite fina "jag är stressad men klämmer in lite tid vid datorn för att blogga eftersom jag är beroende av det"-bilder som jag bjuder på. Ser såhär i efterhand att jag ser ut som Luke Perry i pannan på alla bilderna. Jag gör inte det egentligen, antar att jag ser ut så då jag är stressad. Inte för att jag var stressad, men jag gick in helhjärtat i rollen.

Egentligen borde jag plugga lite italienska, eftersom jag varit borta två lektioner och missat en massa. Men jag ids verkligen inte. Jag känner inte taggen. Vill bara dra nåt gammalt över mig. Det beror nog inte på italienskan utan på nåt annat. Jag citerar Färjan/Baren-Håkan: "Jag har bestämt mig.".
Nej, det här duger inte. Nu ska jag ta tag i läxan. Kan ju inte komma helt okunnig på lektionen ikväll. Det blir ju inte bättre för att man skjuter på det. Tro mig jag vet, jag är rätt bra på att skjuta på saker. Fråga Susanne om midsommar. Då var jag riktigt vass på att skjuta. 32p på fem skott med kolsyrepistol. Kanske inte VM nästa, men jag har bara skjutit luftgevär tidigare och det är ju inte riktigt samma sak. Grabbarna som tjuvtränat fick max 15p var, ville bara säga det. Vadå nybörjartur? Det var skicklighet!

Vill starkt rekommendera Min typ brorsa av Johanna Lindbäck. Gillar sättet hon skriver på, modernt liksom. Oj vad gammal jag lät när jag tyckte att det var "modernt". Fast det är ju trots allt en ungdomsbok, köpt i "nästan vuxen"-hyllan på Pocketshop på Arlanda.
Vet inte hur jag ska förklara det, men gillar att allt inte är så korrekt, att det är inblandat lite engelska uttryck och konstiga liknelser. Jag skulle vilja säga att det är lite likt sättet jag skriver på, fast mycket bättre. Var tvungen att lägga till det där sista för att inte låta så stöddig. Fast det är klart att det är bättre, men hon har väl övat mer. 
Sen utspelar den sig i Umeå och sånt tycker jag är spännande, när man känner igen platserna som beskrivs. Och eftersom det är en ungdomsbok är det massa kärlek och intriger, jag älskar drama!

SEK 41;- på adlibris.com eller prisgrupp F (oftast 69;-) i en vanlig affär, köp den nu!

När vi kom till skolan så var inte fröken där. Så vi fick gå hem. Nu leker vi. Yey! Och jag har tänkt på Fanny två gånger idag. Jag skulle tänka på henne varje gång jag tagit hand om en nummer två. Nej, jag är inte bitter...

Resan gick förresten bra, jag somnade med sådär graciöst halvöppen mun både på flyget till Arlanda, bussen till Skavsta, flyget till Rom och bussen till Termini. Och alla mina värdesaker är kvar ändå.

Tillbaka i Rom. Kände inte för att blogga när jag var hemma, har ju ett liv liksom. Sitter inte överdrivet mycket vid datorn hemma (längre). Träffar hellre folk än att prata med dem på msn/facebook. Har dock en plan, jag är ett barn av den nya tiden. Jag älskar att skriva. På papper alltså. Det känns så exotiskt. Jag gör liksom så sällan det nu för tiden. Så har skrivit på papper medan jag varit hemma. Är ju ändå rätt kul att kunna komma ihåg den där saknade veckan. Kan inte tänka på papper dock, blir så kladdigt. Jag gillar inte kladd. Jag brukar skriva först vad jag vill ha sagt, sen hur jag vill ha det sagt. Då är det så mycket lättare om man kan bara trycka på en knapp så att allt svammel försvinner. Jag svamlar rätt mycket. Annars måste man ju tänka efter före, och det är inte riktigt min grej, jag är en mer spontan tjej. Blyerts! Kom på det nu, borde använda blyerts! Fast jag gillar bläck. Har vissa favoritpennor, men de är kvar hemma i Sverige. Vill ju inte riskera att de kommer bort, hemska tanke. En bra bläckpenna ska ha ganska tunn spets, då rullar den skönast. Och sen ska den hellre va lite blågrön än blålila. Åter till min plan. En dag ska jag publicera min försvunna vecka, men den som väntar på nåt gott...

Hux flux ledig dag, tack ödet! Duscha nu, sen via del Corso och shopping innan tåget till flyget går. Kan ju inte komma hem tomhänt.

Hej då Malou. Hej Sverige!

PS. Lättare sagt än gjort att försöka ta kort på Malle.

Vaknade klockan tre av att jag inte kunde sluta hosta, sen kunde jag inte somna om. En av de få dagar jag har sovmorgon och chansen att sova ut. Ödets ironi.

Sitter och surfar lite och ser att jag nog allt har hoppat i galen tunna. Det hetaste stoffet på LFVs hemsida är nämligen att Norwegian bytt ut hela sin flygplansflotta.

"Norwegian flyger idag sista turen med flygplan av modell MD80. Flygbolagets nya flygplansflotta består av Boeing 737-plan, som Boeing 737-800 – en modell som bland annat minskar ljudnivån vid start med hälften.

– En glädjande nyhet som ligger helt i linje med vad vi och hela branschen strävar efter nämligen skonsammare påverkan på miljön samtidigt som bränsleförbrukningen minskar, säger Anders Ledin, LFV Arlanda.

Mellan 2008 och 2014 byter flygbolaget Norwegian successivt ut sin flygplansflotta. MD-80 byts ut mot 61 nya Boeing 737-800, varav 16 redan har levererats.

– Med de nya flygplanen får vi en av Europas miljövänligaste och modernaste flygflottor. Och med endast en flygplanstyp, Boeing 737-800, får vi en väsentligt lägre bränsleförbrukning och enklare drift vilket innebär en stor vinst för miljön. Samtidigt kan vi erbjuda våra resenärer nya och bekvämare flygplan, säger Åsa Larsson, press- och informationsansvarig på Norwegian Sverige."

Kanske behöver jag inte vara orolig för att trilla ner från himlen imorgon ändå? Nej, nu ska vi inte dra några förhastade slutsatser, Norwegian kan man aldrig lita på. Jag ber min bön en gång till.

I lördags, före regnet/efter regnet. Rättare sagt mitt under regnet kanske. Tog bara en snabb takpaus. Tyckte även att det var en bra idé att dra ut mitt smink för att se ännu blötare ut, som att det behövdes.

 

Eftersom jag tror mig veta hur vissa flygbolag funkar, så har jag skrivit en liten bön. Jag kallar den Flyget vårt.

Gamm-MDn er, som är i himmelen!

Norwegian är ert namn;

ta mig till mitt rike;

ske min vilja,

så som i luften så ock på marken.

Er dagliga försening, skippa den idag;

och jag förlåter era skulder,

för de 900SEK ni mig skyldiga äro,

och inled mig inte i planet,

utan att ha en slottid.

Ty jag vill hem,

till Umeå och härligheten i evighet.

Amen

Min vecka hemma känns lite halvt fullspäckad. Inte för packad dock, vill ju hinna känna lugnet också. Men om ni är intresserade så ser den ut ungefär såhär:

Fredag
23.40 Landar på Arlanda
Lördag
11.00 Landar på Umeå City Airport, gissar att vi taxar in på trean, för tror att ramparna är lata och vill ha kärran så nära vagnhallen som möjligt. Eller vet inte om det blir trean, de har ju bytt siffror och grejat på, hade det varit gamla uppställningsplatserna som jag är van så hade det garanterat blivit trean, men kan hända att den heter nåt annat nu.
Sen tidsplanering är inte riktigt min grej. Ska träffa mina underbara föredetta arbetskamrater innan jag åker hem till Chedde! Vänta jag tar tillbaka det där. Fick just ett sms av Sandra: "Jag såg nyss en snubbe som ser ut exakt som alexander ryback OMG du skulle dö!!! :-D". Tack för den!! Ska träffa mina skadeglada föredetta arbetskamrater. Sen hämtar mamma mig och jag har bestämt att vi ska äta tacos, för pappa jobbar och han gillar ändå inte tacos. På kvällen blir det i varje fall party och Corona med Sandra och förhoppningsvis har hon styrt ihop några fler. Hoppas Adiam är taggad!
Söndag
Ev fika med Yordanos annars blir det lunchdejt på måndagen. Hon ställer inte på lördagen så har lovat mig en träff på tu man hand istället. Hon börjar bli gammal, hade dubbelbokat in sig på en babyshower tydligen. Jaja, man föds ju bara en gång, jag kommer ju hem fler gånger. Tror hon börjar bli sugen på en egen liten knodd.
Måndag
Ev lunch med Yordanos, kanske med Krille också, jag tror han jobbar dag, beror på om jag liks är ute på flyget så vill jag ju träffa så många som möjligt. Annars skulle jag ju få se hans nya hus och träffa lilla Stella, men vet inte vilken dag.
18.00 Överraska mina gymnaster, de vet inte om att jag kommer på träningen! Eller kanske om det är nån som läser min blogg, om ni gör det så får ni inte skvallra!
Tisdag
12.00 Frissan
Onsdag
Undrar vilken dag jag och Nina skulle roadtrippa till Övik och hälsa på Susanne. Onsdag kanske skulle va en bra dag, ska prata ihop mig med Ivebo om det där.
Torsdag
09.10 Tandläkaren
18.00 Träning på Bräntis
Fredag
Bara känna lugnet
Lördag
8.25 Planet till Arlanda går. Hoppas det är försenat så jag får mer tid att hänga på Café Storspoven. Mamma påminde mig om att vi får tillbaka en timme natten mot söndag så det betyder en timmes längre väntan för mig.
9.35 Landar och ska ta mig till Skavsta på nåt sätt. Har bara handbagage så blir kanske en dag i storstan.
Söndag
06.50 Lyfter mot Roma igen. Sjukt rädd att jag inte ska vilja åka tillbaka, att det blir som att kasta bensin på elden som äntligen svalnat av till glöd. Vilken poetisk liknelse, men ni fattar, hemlängtan liksom.

Sovmorgon, skönt. Vaknade av att jag fick ett sms, telefonen låg ända borta vid datorn så iddes inte kliva upp för att se vem det var ifrån. Ville vända på mig och fortsätta sova. Försökte länge inbilla mig själv att det säkert skulle vara nåt ovärt från Vodafone och att det inte skulle vara lönt besväret. Men den andra rösten i mitt huvud sa "Såklart det inte är! Det är säkert nån som har skvaller till dig!". Gissa vilken röst som vann, latheten vs nyfikenheten.

Har träffat Malou nu, en riktig bitch. Det betyder tik på engelska, kanske bara är jag som är efter, men fick nyss lära mig det! Malou är en drygt åtta veckor gammal border collie som familjen här skaffat. De har inte haft hund innan, så  antar att det kommer bli jag som får ta hand om den eftersom jag liks är hemma hela dagarna. Vet inte hur mycket jag törs lägga mig i jyckens uppfostring bara, känns som att jag har större koll, fast det är ju inte min hund. Men jag älskar redan Malou, alla valpar är ju så djuriskt söta. Synd om henne att ha en fyraåring på halsen hela tiden bara.

Fick förresten en uppenbarelse igår. Kunde för första gången sätta upp allt mitt hår i en tofs utan att använda massa spännen! Okej, inte luggen, men den räknas inte. Sen var hästsvansen så lång att jag kunde känna den i nacken! Tänk de som inte känt den känslan, en sån känsla man tar för given när man har långt hår. Synd att jag ska till frissan på tisdag, efter det kommer jag ju bergis inte lyckas sätta ihop det igen. Men jag måste passa på att fixa utväxten när jag är hemma, här törs jag ju verkligen inte klippa mig. Utväxten faktiskt är horribel nu, fattar inte hur jag resonerade med det här Barbieblonda håret. Vill fortsätta va ljus men mer den färgen jag hade innan sommaren, det är ju typ min egen färg.

Insåg just att det typ inte finns några bilder på mig, skulle rota fram en bild på min hårfärg men fick rota ända bak till -06! Finns några enstaka, men jag gillar svartvitt och ids aldrig spara orginalen. Plus att jag ser mycket bättre ut i verkligheten. Och det är inte förnekelse, det är så, jag är inte fotogenisk. Hur som helst, jag bjuder på en photoshopad halvfjortisbild från mina glada dagar som 18-åring. Den hårfärgen och den längden vill jag ha igen.

Ibland är det så svårt att börja skriva ett inlägg. Vet ungefär vad jag vill ha sagt, men min virriga hjärna har lite svårt att formulera sig och binda ihop saker på ett smidigt sätt, skapa en röd tråd. Är ju lite tråkigt att börja varje inlägg med "idag" "igår" eller "ikväll". Kanske borde söka nån slags skrivarutbildning också, det vore nog lite roligt ändå. Och anatomi. När jag gick hem från bussen nu så fick jag ont i min frysarmuskel. Får alltid ont där när jag fryser då jag är ute och går. Som i nedre delen av trapezius, i ursprunget längst ner mellan scapulae. Skulle egentligen läst anatomi om jag fortsatt på IVP, men hoppade ju av precis innan den terminen. Läste det lite på gymnasiet och tyckte det var galet intressant, även fast alla klagade på Lina för att hon tvingade oss att lära oss allt på latin om vi ville ha högre betyg. Men det var nog bra, överallt annars använder man ju de latinska namnen så hade ju varit ovärt att bara kunna allt på svenska.
Jag tycker för övrigt att språk också är väldigt intressant. Att ett och samma språk kan låta så olika beroende på vilken dialekt man har, men att det ändå är samma språk. Louise förstod inte vad jag menade när jag frågade om de var övervänt på mig idag. Var svårt att göra en direkt översättning, men typ "less på att vänta" kanske? Är "less" ett riktigt ord förresten, eller är det också dialektalt?
Bara för att jag inte har nåt bättre för mig ska jag försöka mig på att illustrera den dialektala skillnaden från rikssvenskan med en liten situation på metron igår som faktiskt var lite rolig. Det är svårt att få till rätt italienska temperamentsutbrott med skrift, men ni får låtsas att ni fattar. Har lite svårt för italienskan fortfarande så tar beskrivningen på engelska:

It was really crowded on the metro, and when it stopped, and hardly anyone got off at that stop, a man far in towards the wall suddenly looked a bit stressed and confused and shoutet:
-PERMESSO!
He started to push himself through all the people and said:
-È Termini, vero?
Everyone swallowed their laughter and a girl shouted back:
-No, è Cavour!

(Mitt excellenta försök till norrländsk dialekt, notera att allt är skrivet i talspråk, så stavningen är inte helt hundra. Har aldrig varit lika bra på pappas, mammas och moster Helenas dialekt som jag velat.)
He va knökafullt oppa tunnelbana, å närn stanne å, å nästn ingen klev bortå på töcke stoppe, siit n karl långt in motta väggen plötsligt ut a va nalta jäktad å förvirrad å stute:
-FLYTTJE!
N börje träng se själv gena all mänschen å segt:
-Järe Termini jenna eller?
Allihopen svårt skratte å en stinta stute tibak:
-Nä, jenna jer Cavour!

Det var jättemycket folk på tunnelbanan, och när den stannade, och nästan ingen klev av på det stoppet, såg plötsligt en man långt in mot väggen lite stressad och förvirrad ut och skrek:
-KAN JAG FÅ KOMMA FÖRBI?
Han började trycka sig själv genom folkmassan och sa:
-Det här är Termini, eller hur?
Alla svalde sitt skratt och en tjej ropade tillbaka:
-Nej, det här är Cavour!

Tjuvlyssnat random babbel av lekande flicka cirka quattro anni e quattro mesi:
"Jag håller på att diska förstår du, då måste man meta, men du får inte tänka. Hej! Det går bra. Men den har gått av, då blir man inte glad. Och ingen får gå över på den andra sidan har jag ju sagt. Till slut ändrade hon sig och det blev ingen vulkan alls. Pippi världes starkaste tjej, i pippihuset! Ända dit upp! Bara en råtta kunde hoppa så högt! På ett skötbord, råttan och tigerungen, och alla fann dom ett förkläde."

Vi har just käkat lurre. Pizza med mozzarella, champinjoner och oliver, som jag gjort! De gamla kockar-takterna sitter i, skönt! Kändes som en väldigt italiensk pizza, speciellt eftersom jag tryckte i mig lite proscioutto till. Dock tyckte Chandi att jag var konstig som åt med händerna och klippte pizzan med sax.
"Men varför äter du pizzan med händerna?"
"För att jag tycker det är lättare, du får också äta pizzan med händerna om du vill."
"Nej tack, jag tycker det är lättare med gaffel."
Jag är inte riktigt lika sofistikerad.

Förresten så tycker jag att Barbie är en dålig förebild. Att hon inte skulle kunnat stå upp om hon varit riktig vet väl alla, men nu har de börjat tillverka sjungande Barbie också. "I always kiss kiss kiss when the sun goes down, uoouu. You wanna kiss kiss kiss when the time is right, uoouu.". Vilken liten slampa hon är.

Tack gode gud att jag läste Cammens blogg idag! Annars hade jag missat sista anmälningsdag till universitetet och det hade ju varit tråkigt eftersom jag funderat på att läsa lite på distans till våren.

Fick sen ett sms från Mårten att min present kommit fram! Hittade årets sötaste byxor till fyra månader gamla Stella, Nike "Just do it."! Jag älskar Nike, för mig finns bara Nike. Kan ibland offra mig för Craft, för de har rätt bra prylar också, men Krille är totally devoted to Nike. Krille och Mårten är förresten samma person om ni inte visste det, ibland går han även under smeknamnet Nallebjörnen. Hur som helst, kunde inte låta bli att köpa byxorna, ville skrika ut min glädje till hela världen, men tänkte att det skulle va en överraskning så var tvungen att hålla det som en hemlighet! Jag kan hålla hemligheter om jag vill, svårt att tro, men jag kan.
För övrigt så jobbar (nästan) alla mina favoritpersoner på flyget på lördag när jag landar! Mårten, Sandra och Adiam! Kommer förmodligen börja grina när jag träffar dem, glädjetårar för att jag är så blödig. Ser framför mig hur Quno skakar på huvet åt mig...

Syns inte hur små och söta de faktiskt är, men tänk typ som ett äpple stora!

Var på min första italienskalektion ikväll. Ojojoj. Var tvungen att dumförklara mig själv ett par gånger, men annars lär man sig ju inte. Tror att min hemliga passion är att dumförklara mig själv. Jag vet liksom att jag egentligen är smartare än så, så bjuder på det. "Men asså vadå? Hur kan en sån där liten kula väga så mycket?". Oj det där lät jättefel, syftade på en kulstötarkula, inget annat. Mårten och Blondie tyckte att jag inte kunde lägga såna kommentarer när jag var blond, det var tydligen för enkelt att driva med mig då. Det har i och för sig inget med kvällens lektion att göra, ikväll var min standardreplik "Come?", det betyder "Vad?" för er som kan lika mycket italienska som jag.

Om det är min hemliga passion, så ska jag erkänna några hemliga tics. Eller inte tics, men saker jag tycker är rätt jobbiga, typ som att det gnager i min själ:
-Stora folkmassor/trånga folkmassor, när personer är innan för mitt space, typ en armlängds avstånd brukar kännas bra
-Gå på A-brunnar, och om jag verkligen måste gå på en så måste jag knacka mig själv i ryggen tre gånger efteråt
-Hundöron i böcker, varför gör man så??? Hur svårt är det att lägga dit ett kvitto eller vad som helst, förstör inte saker, speciellt om de inte är dina!
-Polotröjor, klarar inte av när nåt tar mig på halsen, har säkert blivit strypt i ett tidigare liv
-Värme, blir på dåligt humör av det

Idag på metron var det djuriskt trångt, det var varmt som stryk och min väska tryckte tjocktröjan mot halsen, plus att jag fortfarande inte är helt hundra, så mådde lite illa av att åka baklänges. Härlig kombination med tanke på mina ångestframkallande triggers.

Efter skolan löpte jag till mitt glasshak, oftast stänger butikerna klockan åtta här, och min lektion slutade åtta. Tack och lov hade de öppet längre. Har för övrigt utvecklat en glassväljarteknik! En smak man vet man tycker om underst, en smak man tror man tycker om i mitten, och glassförsäljarens favorit överst. Då har man gjort bort jokern först om den skulle vara äcklig, och så har man kvar en stabil smak om det andra också skulle vara dåligt! Smart va?!

Jag och Sandra har för övrigt en plan. Kan inte säga vad, men vi fick ett tecken ikväll. En viss tävling hålls där när vi eventuellt ska dit. Det är ödet!

Jag har just lurat Chandi att tro att hon är trött. Vi lekte lite med datorn, sen var hon lindad runt mitt lillfinger. Egentligen har hon hur mycket energi som helst, men jag är fortfarande sjuk och trött, så lite omvänd psykologi senare ligger hon snällt i min säng med Olle. Olle är hennes favorit. Tur att jag glömde Korre som jag fått av Jorda hemma. Annars hade Korre nog varit Chandis nu.

Korre mår lite dåligt efter en kväll på TC

Korre hjälper mig mäta soffan inför flytten

Jag och Chandi fular oss med webcamen, fast vi får egentligen inte sitta vid datorn, så det är en hemlis

Ett stort grattis till min kära kusin som fyller 22 år idag! Hon och Markus skulle äta plankstek ikväll, det lät fruktansvärt gott. Dregglar vid tanken på det, med pommes duchess och kantarellsås till... slurp! Mamma det vill jag ha då jag kommer hem! Det och typ pyttipanna. Och lax. Och tacos. Fast kanske inte samtidigt.
Hur kom det här inlägget dedikerat till Inga helt plötsligt att handla om mig? Jag är JD i Scrubs, svävar iväg så lätt. Anyway, hoppas du får en underbar dag Inga, ser så mysigt ut med snön, hoppas den ligger kvar! Måste få komma och hälsa på er sen också, se hur ni bor och träffa vovven! Många kramar!

Jag och Inga, midsommar-/studentfirande i Sandfors anno -07, cincin!

Vad hände med hoppet? Förkyld som ett svin. Hemma med Chandi hela dagen. Måste städa uthyrningslägenheten för att få extra pengar så jag har råd att roa mig. Eller snarare, jag måste städa uthyrningslägenheten för att jag redan har spenderat pengarna jag fick i förskott för att göra det. Har ganska precis 5€ att leva på fram till fredag, det kan bli en utmaning, speciellt eftersom jag ska betala kursavgiften till skolan också...
Men jaja, imorgon börjar skolan och det blir ju spännande. Sen onsdag vankas det eventuellt middag ute nånstans, och sen kommer Andrea hem och så ska familjen fara och hämta sin lilla hundvalp Malou. Och sen är det ju bara torsdag och fredag, sen är jag hemma! Längtar!

Hörde Bryan Adams och Summer of '69 på radion nyss. Blev sjukt danssugen, busted a move och föll ihop i en liten hostande hög. Nästan, inte riktigt, men insåg att mina moves kanske inte är så graciösa som jag tror. På tal om radion så är Agnes väldigt poppis här. Hör hennes låtar hela tiden, igår hörde jag t o m en som hade Release me som ringsignal, det kändes lite otippat.

Sverige vs Italien

Allmänt

• I Sverige pratar man inte med folk man inte känner om man inte måste. I Italien hälsar man på alla, pratar med alla och är trevlig mot alla.
• I Sverige går man inte fram till folk och ber om deras nummer eller en dejt, och om man mot all förmodan skulle göra det och få ett "nej jag har pojkvän/flickvän" "jag har inga pengar på mobilen" "nej jag vill inte" eller dylikt så fattar man vinken. I Italien förstår man inte ordet "nej" eller  "no", man tjatar tills man får sin vilja igenom.
• I Sverige kan man gå barfota utomhus. I Italien har barnen t o m på sig skorna inne på dagis.
• I Sverige är gräset grönt och mjukt. I Italien är det brunt och vasst som barr.
• I Sverige finns det inget dåligt väder, det finns bara dåliga kläder. I Italien går man inte ut om det regnar, om man inte verkligen måste, och då har man ett redigt paraply.
• I Sverige rycker man ut alla sladdar ur eluttagen om det åskar det minsta lilla. I Italien kurar man upp sig i soffan och ser på film om man inte kan sova för att åskan är precis ovanför.
•  I Sverige är det ofint att vara sen. I Italien är det standard att alltid komma minst en halvtimme efter utsatt tid.
• I Sverige kostar en liter vin på tetra runt 50SEK. I Italien kostar en liter vin på tetra lite drygt €0,50. Man blir för övrigt dumförklarad om man dricker det vinet, det används tydligen bara till matlagning här. De har inte heller anammat skruvkorken på flaskorna.
• I Sverige har man smör på mackorna. I Italien har man olivolja på mackorna.
• I Sverige finns det både hårt och mjukt bröd, ljust och grovt och ännu grövre. I Italien finns det bara ljust bröd.
• I Sverige självscannar man. I Italien har man med sig en bok som tidsfördriv till kassakön.

Utseende

• I Sverige kan man gå och handla i mjukiskläder och Crocs. I Italien handlar man matvaror klockan nio på morgonen i skyhöga klackeskor och 13 lager smink.
• I Sverige är det "less is more". I Italien är det "ju mer desto bättre", oavsett om det handlar om kläder, smink eller assessoarer .
• I Sverige berättar man inte för personer att de ser bra ut, man är avundsjuk i smyg. I Italien berättar alla för personer hur "bella" de är, även om de egentligen inte är det.

I trafiken

• I Sverige tar det typ två år och tre etapper att asfaltera om en gata (ÖK, hur länge ska det hålla på?). I Italien gör man det över en natt.
• I Sverige fixar man till bilen så fort den fått en liten byngel. I Italien är det mer vanligt att en bil är bucklig än att den inte är det, man använder ofta bilen för att putta bort bilen framför/bakom för att skapa en parkeringsplats.
• I Sverige är det ytterst sällsynt att man måste stå på bussen, men är det så fullt så ställer man sig upp för äldre människor om man lyckats snärja en sittplast. I Italien får gamlingarna stå, och ståplats är oftast att räkna med.
• I Sverige sitter man och muttrar för sig själv i trafiken, blir man arg får den man blir arg på aldrig veta det, utan man svär för sig själv och hela dagen är förstörd. I Italien blir man tvärilsk, stannar bilen, går ut och skriker på den man blir arg på, skapar gärna en liten trafikstockning också.
• I Sverige använder man bara tutan på bilen om det är på väg att hända nåt, som en sista varningssignal innan man krockar typ. I Italien använder man tutan i förebyggande syfte om man inte ids sakta ner farten inför en korsning där man egentligen har väjningsplikt.
  
  Och den här parkeringen är ändå generös med utrymme.
  

Metron och bussen är ju som ett stort sömnpiller, lite farligt faktiskt. Jag kan inte hålla mig vaken om jag nån gång lyckas få en sittplats. Funderar på om jag kanske har lite narkolepsi. Är inte så illa som det låter, drar inte timmerstockar och dregglar eller så, utan nickar mest bara till. Annat var det med den här stackaren på nattbussen hem igår. Han missade bergis stoppet där han skulle av. Go A.S. Roma! 

Jag har aldrig varit såhär blöt i hela mitt liv. Gå in i duschen med kläderna på och stå där i fem minuter och du är fortfarande inte hälften så genomdränkt som jag är. När det regnar i Rom så regnar det ordentligt. Kommer bergis komma ut några härliga blöta bilder på mig på facebook inom en snar framtid.

Jag och Malin skulle möta några andra sweeds och se Sverige-Danmark på en bar i Trastevere ikväll, men det tog lite längre tid än planerat att ta sig dit. Eller vi tog oss aldrig dit. När vi väl hittat ungefär till vart vi skulle så hade sällskapet redan tagit sig till ett nytt ställe, men till slut hittade vi dem. Alla vi frågade om vägen pekade åt olika håll, vi skyller på det.

Sen skulle vi till nån klubb, men åter igen lyckades jag och Malin villa bort oss, så det blev inget av. Men vi hade sjukt roligt ändå, och folk hade nog roligt åt oss. Vi posade på ett biltak, vid en polisbil och i en vattenspridare mitt i regnet. Den stora frågan är ju varför de kör vattenspridare då det öser ner regn, central-/timerstyrt i guess. 

Är så sjukt, för träffade Malin för första gången igår och det känns redan som att vi har känt varandra hur länge som helst. Galen lättnad att kunna va sig själv med nån och veta att den förstår precis hur man känner, både med jobbet, staden, hemlängtan, allt! Det är skrämmande hur lika vi är, men ruskigt kul! Vet att hon är en sån person jag kommer kunna ringa en tisdag och veta att hon är taggad på vilka upptåg jag än planerat!

Nu ska jag hur som helst försöka sova, lär inte bli allt för svårt, sen njuta av att va ensam hemma. Chandi och Yvonne är tydligen på sjukhuset, hoppas det inte är allt för allvarligt! Hade fått ett sms när jag kom hem med basic info om vars de var, så som sagt, hoppas det går bra...

 

Böles is the shit. När jag bodde på Östteg brukade jag gå över på Ön och promenera, men Ön var aldrig lika bra som Bölesholmarna. Böles är magiskt. Eller hur Erik?

Igår var jag ute med en tjej som heter Malin, vi åt pizza och drack lite vin, väldigt trevligt! Alltid kul att träffa nytt folk, fast inte alla gubbar som ska komma fram och prata. Säger gubbar, men de är oftast runt 30-35 och bara äckliga. Hitta nån i er egen ålder liksom. Eller nån som är fulare eller fullare, som inte kan få nåt bättre. Malin lärde mig att jag måste va lite bitchigare. Inte otrevlig, men inte säga "nej tack" med ett leende, för då ger de sig aldrig. Är sjukt svårt, men övning ger färdighet antar jag.
Hemresan var en mardrömsupplevelse. Chaffisen körde som om han stulit bussen. Det gör i och för sig alla här, men jag fick åka baklänges och det var ingen höjdare. Kände mig inte så onykter då jag klev på, men när jag klev av ville jag bara kräkas.
Kom hem safe and sound, kände att det föll några små droppar regn sista biten, reflekterade dock inte så mycket över det. Somnade rätt fort, men vaknade med ett ryck kanske tre timmar senare. Det var världens åskmuller precis ovanför oss. Hela rummet lystes upp av blixten och sen Hiroshima här utanför. Blixten måste ha slagit ner i en bil eller nåt för det började larma och leva om som satan. Samtidigt fortsatte det att mullra och regnet bara öste ner. Har aldrig hört åskan så nära nån gång, mullra känns inte riktigt som rätt ord. Var verkligen inget dovt dundrande ljud utan tredje världskriget och ett battlefield just utanför. Är inte åskrädd, men det var baske mig lite obehagligt.

Hade egentligen tänkt mig till stranden idag, men när det var sånt oväder bestämde jag mig för att ta sovmorgon istället. Kanske går till Granai (köpcentret där Panorama ligger) och fönstershoppar lite eller nåt.
Ikväll blir det lugnt. Antingen hakar jag på Malin till nån av hennes polare som fyller år, eller så blir det hemmakväll med lite Grey's Anatomy, vi får se.

Eftersom jag tror att ni är oerhört intresserade av min excellenta filmsmak har jag gjort en liten lista: topp åtta filmer jag alltid bölar till. Inte synonymt med åtta bästa filmerna jag sett, men inte långt ifrån. Spoilervarning!

8. Livet är en schlager, när han får sitt erkännande som upphovsman till låten.

7. Lejonkungen, när Simbas pappa dör.

6. Så som i himmelen, när hon sjunger i kyrkan.

5. American History X, när lillbrorsan dör.

4. Raise your voice, uppträdandet i slutet.

3. The Notebook, när tanten minns gubben och han blir helt exalterad och sen glömmer hon igen.

2. Micke och Molle, när tanten lämnar Micke i skogen.
1. A walk to remember, när han friar till henne.  

"hi Elisabeth how are you??excuse me because i m not reply.at.your message...u have a good idea for this weekend...ok we are disponible...kiss.u"

Eller så ångrade jag mig just. Det luktar googles translator. Nej, det blir inget av.

Gårdagen var så fruktansvärt rolig, lika bra att jag inte fick ur mig alla detaljer för då har jag ju inga spännande anekdoter kvar att berätta när jag kommer hem.

Sen börjar min planering för semesterveckan! Prio ett är träffa mamma och pappa, men antar att de kommer stå med ett stort fång blommor och en limousine som vanligt när jag anländer till stan så det mötet behöver jag ju som inte planera in. Men måste försöka få tag på nån nisse på folktandvården så att jag kan utnyttja min tandvårdsförsäkring innan den går ut i december, och det är lättare sagt än gjort att få nån där att svara. Sen frissan, ofta man törs bleka håret här liksom. Fast ska nog göra det lite lite mörkare så jag slipper den hemska utväxten, man vill ju bara börja grina när man ser sig själv i spegeln. Och ja, jag bjuder på den, go ahead: "Du behöver ingen utväxt för att grina när du ser dig själv i spegeln". Jag saknar folks humor så mycket att det till och med är roligt att förolämpa sig själv ibland. Älska ironi och bitterhet!

Panorama med Chandi i släptåg nu, känns som en vinnande kombination. Brukar alltid tänka "hur kan man va så dum att man släpar med sig en sån liten när man ska storhandla?" när jag är på Maxi hemma, så önska mig lycka till.

So this has been like the best day ever. Like ever EVER. First me and Chandi went to her doctors appointment. Or actually first we argued about whether to eat breakfast or not, but then I won and we took the bus to Yvonnes work and she followed her to la dottoressa. After that the clock was already 11am and we made a quick sightseeing before lunch. We were looking for a playground, but ended up at the Colosseum. I guess that could count as a playground, though it was not quite what Chandi had in mind. So we headed back and had lunch with Yvonne and her co-worker, really exquisite! If you know me you might also know that actually anything that's free is my taste, but this was really very good! Some pasta, some panini with bresaola, typical italian food. 
After that me and Chandi headed home, ate some ice cream on the way. Not as good as in my favourite place near my school, but they had mango flavour, which was really awesome, and uvo, that was even more awesome. I have no idea what uvo means, but if you come across it you have to taste it! So it was nice flavours, just the size/price/consistency that wasn't top notch. Anyway, we played and had lots of fun on the way home. Knowing it would take forever with the bus I felt happy not to have to keep up with all the games all afternoon.

So we were a casa maybe five minutes before Yvonne came home from work at 5pm, and when she did, she had great news! I'll be off duty between october 16 and october 25, so I'm coming home! Ran to my room and started comparing flights and prices immediately. Stung a bit since it's not that cheap just a week in advance, but when I was about to pay I discovered I'd recieved just as much as the flight would cost from the teamgym-club! It was like meant to be or something! Time flies (note the pun!) when you have fun and suddenly I was late for my date with the other au pairs. Or in the end I was only like a halfhour late which is nothing in italian measures.
We went to this roof top party at a four star hotel, amazing view! It was nice, we met some friendly people, but honestly I felt kind of misplaced since most of the crowd was over 27. When we arrived I aimed for this piece of lamb and then mingled close by him all night. He was okay, american, nice accent. So now you understand the annoying "writing in english"-thing, the language just got stuck in my head. And I'm still a bit tipsy, so I find it rather amusing. By the way, I also managed to tell of this poor waitor, or I didn't do it personally, but it was my fault. His boss gave him "the look" and wispered something angry in italian when I was flirting with him, poor thing.

I could write about five million things that made today extra ordinary, but honestly I find it quite hard to express myself in english, so I just won't. Maybe it's for the best, otherwise this would be as long as Harry Potter and the order of Phoenix.

Anyway, another thing that made my day was this! I laughed so hard I almost peed my pants. Almost...

Colosseum

Rocky Balboa

Toilet break! Imagine the chock when entering!

So I know I'm not allowed in the kitchen, but I just had to fetch the prosciuotto from the fridge (as usual).

Idag har varit en högst ospännande dag. Nej nu ljög jag. Mina dagar är alltid spännande, det gäller bara att hitta rätt saker att berätta om. Gick med Chandi till skolan, sjöng högt En helt ny värld och intalade mig själv att man inte hör om det låter falskt ifall man inte kan språket. Av min omgivnings reaktioner att döma hade jag fel, men Chandi blev glad och då får väl folk stå ut med att det skär i öronen när jag tar min tonartshöjning till refrängen.
Efter det var jag ute och sprang, fast vägen tog slut, så jag var tvungen att sno. Då var det så varmt att jag inte iddes leta efter en ny väg utan sprang hem istället. Men jag var nöjd med mig själv ändå, och killarna som fick se mig springa i bara shorts och sporttop var nog nöjda också. Det lät så när jag sprang förbi dem i varje fall.
Sen efter jobbet for jag in en sväng till stan och träffade de andra svenska au pairerna. Käkade hamburgare på ett ställe jag förmodligen aldrig lär hitta tillbaka till, men det var kanske den godaste hamburgaren jag ätit. Någonsin. Inkluderat Max GI-burgare utan dressing. Nej nu gick jag för långt, inget slår ju den. Det enda som saknades ikväll var dock den smälta osten till pommesen.

Imorgon har jag en känsla av att det kommer bli en lång dag. Ska först åka buss med Chandi in till Yvonnes jobb, för hon ska till doktorn. Sen vet jag inte riktigt planen och det är det som gör att det känns utdraget. Egentligen skulle jag behöva fixa och dona lite. Ska ju på roof top party på nåt hotel på kvällen och mingla med andra utlänningar så måste ju va lite piffad. Hur tänkte jag förresten när jag inte tog med ett enda par klackeskor? Eller jag vet i och för sig precis vad jag tänkte:
1. Järnspikar, de ryms inte.
2. Prioritera skor du kommer använda velpotta.
3. Nu har du en anledning att köpa ett par (eller kanske två) när du är där.

Hur översätter man förresten "i och för sig" till engelska? Antar att det beror på sammanhanget, men hur kan det inte finnas en direkt översättning till ett så strålande bra uttryck? "Actually"? Det känns mer som "egentligen"... Vad jobbigt det blev nu. Om nån har ett konkret svar på det här får ni jättegärna berätta för mig.

Nu ska jag gå och läsa kartan och ordboken. Sen sova. Fast om jag känner mig själv rätt kommer det komma nåt emellan. Igår kom fyra avsnitt 90210 emellan. Ikväll har jag Grey's som väntar på mig, skriker efter mig, men jag slår tondövörat till och sjunger lite Disney-låtar istället.

Saknar även mörkt bröd i allmänhet, det finns liksom inte här.

Jag har inget vettigt att skriva, så jag bjuder på en bild istället. Den är på min kära kusin Inga och tagen midsommar -05. Det året vi vann kubbturneringen i byastugan om jag inte minns helt fel. Eller det spelar inte så stor roll om jag minns rätt eller inte, för Inga vinner ju den varje år hur som helst.

Det kanske låter som att mitt liv kretsar kring den här ombyggnationen, men det gör det inte riktigt. Bara då de inte låter mig sova. Jag börjar ju va rätt van vid ombyggnationer. Först när jag jobbade i restaurangen på flyget, sen sommaren efter det på rampen och nu här. Stackars min nästa arbetsgivare. Fick för övrigt en väldig impuls att göra ett handavtryck i den våta cementen på väggen då jag och Chandi gick förbi, men jag måste ju va en bra förebild, så jag lät bli. Det räcker med att jag har ett fotavtryck, mitt namn och telefonnummer i golvet i restaurangen.

Ikväll har jag varit en sväng på stan. Skulle provåka till skolan direkt Yvonne kom hem för att se om jag hinner i tid eller inte. Fyra minuter sen blev jag, men man kan ju aldrig lita på bussen och metron så +/-en kvart kanske. På väg hem gick jag till mitt vanliga glasshak. Hade ju bestämt mig för att undersöka glassutbudet åt det andra hållet, men jag hade så ont i benhinnorna efter att ha kutat, så jag iddes inte. Men jag har svårt att tro att nån kan slå det stället, både smak- och prismässigt. Har ju provat glassen både vid Pantheon och via del Corso, men nja... Dock var jag helt wild and crazy: jordgubb, blåbär och youghurt/svartvinbär! Inte nån choklad nånstans! Så om det regnar imorgon vet jag ju vad det beror på.

Har med mycket ångest just tittat på bondefilmen som Nina lagt ut på sin blogg. Egentligen är det väl mest Sussi som ska ha ångest, eller inte för just det här avsnittet kanske, men det kommer ju fler. Har glömt bort det mesta av vad vi filmade, så är som att se det för första gången, väldigt jobbigt med andra ord. Jag önskar jag kunde va lika snabbtänkt som Nina; "Vi har väl lagårn här framför oss.". Hon har världens bästa humor!!!

Italien kan va fantastiskt på många sätt. Över en natt var en tvåfilig väg som jag och Chandi korsar varje dag på väg till skolan omasfalterad. Såg aldrig när de var där och rev upp asfalten, såg aldrig när de la dit den nya, undrade bara vars övergångsstället hade tagit vägen på morgonen. Tog ett tag innan jag insåg varför det var borta. Maten är ju också helt otrolig. Pizzan, finns inte ord för att beskriva pizzan. Och pastan, börjar va lite enformigt här hemma, men på restaurang... Alltså man kan ta bara pasta med tomatsås och det är fortfarande typ det godaste man ätit. Och sen finns det ju massa fina gamla saker att glo på också. Typ Colossuem och Panteon. Fattar inte hur de kunnat få upp så stora stenbumlingar så högt för så länge sen.
Men sen finns det en baksida med Italien. Och nu pratar jag inte om alla stackars tiggare och uteliggare. Det är ju fruktansvärt synd om dem också, men jag pratar om de stora matvarubutikerna. Har de aldrig hört talas om självscanning?? Eller varför inte bara en sån enkel sak som "vänd streckkoden mot dig"? Nej, istället byggs det berg på bandet, det är ett riktigt tetris folk slänger upp. Tänk på den arma kassörskan! Handlingsdagarna är de värsta dagarna på veckan. Eller åtminstone de gånger jag måste gå till Panorama. Det tar sån tid. Fast idag var det lika bra, för de håller fortfarande på och mördar min vägg, så det går inte att vistas inomhus i oväsendet.

Två av byggnissarna och helvetesmaskinen, det är den hemliga ingången till mitt rum som skymtar längst upp till vänster i bild, sen ligger mitt rum precis jäms med hela den väggen de är och hugger i.

Jag tror aldrig att jag har varit såhär mätt i hela mitt liv. Åt så mycket att jag ser ut att vara gravid i tionde veckan. Eller då kanske det inte syns så mycket, jag vet inte. Jag vet en som vet svaret på den frågan, men det är inte officiellt än, så jag törs inte nämna nåt namn. Ett stort grattis till henne i varje fall. Hoppas bara att jag inte får såna fula hudbristiningar på magen för att jag klämde i mig den där extra portionen. Skulle vara jätteskönt att kräkas lite, men bulimi är inte bra, så jag låter bli. Vill ju inte se ut som en fågelskrämma, får gå och bajsa istället.

På tal om min hemliga gravida vän, så har mina gymnaster haft träning ikväll. Undrar hur det går för dem, efter ikväll är det ju bara 13 träningar kvar till tävling. Tror det är nyttigt för dem med en liten utmaning, de kan mer än vad de tror. Allt handlar ju egentligen bara om att våga och vilken inställning man har. Det är så skönt att de börjar bli stora nog att inse det själva nu. Att de fattar vad vi menar när vi säger att de måste se sig själv klara övningen innan de kör och att de fattar varför vi tjatat om att de inte får säga "jag kan inte" "jag kommer trilla" "det går inte" etc i flera år.
Hoppas Anna fått till sin flickis som hon klarade typ precis sista träningen innan sommaruppehållet. Hoppas Cornelia fått till stämmet efter handvolten. Hoppas Jolinn bestämt sig för att köra och inte kuta förbi hälften av gångerna (för när hon väl kör är hon awesome!). Hoppas Evelina fått till sin rondat. Hoppas Linneas knä läker bra. Hoppas Ebbas knä läker bra. Oj vad listan kan göras lång. Om ni läser det här så ska ni i varje fall veta att jag tror på er allihop, även er som jag inte nämnt. Vill gärna även ha mer skvaller om Jessicas kille, Annas span och Fannys ersättare för igelkotten. Och gärna om det finns nåt annat juicy gossip också, tack! Tips kan även lämnas anonymt, även om jag aldrig röjer mina källor.

Bilder från avskedskalaset de hade för mig innan jag for!

Stockholm boogie-posén, eller ett försök till den i varje fall.

Notera vad bitig jag var efter en sommar på rampen.

Pratade med Krille idag. Han lät sig lik. Han var lite upprörd dock, och det var ju olikt honom. Men jag lovade honom en dikt, så det borde göra honom lite gladare. Det blev en variant på en japansk haiku på 5-7-5-rytm:

Trista måndagar
ringde ofta Kristofer
fast nu är det dyrt

Oj, vad deprimerande, det där muntrar nog inte upp honom särskilt mycket... Ärligt talat är jag nog bättre på den lite mer västerländska varianten med kassa nödrim.

Omtänksam klok och vis
bjuder alltid på goda råd
eller lite skvaller
han är en riktig sladdertacka

Trots dålig filmsmak
en scifinörd av rang
kan han lira
som Zlatan bollen klacka

En lurvig nallebjörn
med livserfarenhet
"helt klart obra"
han har lärt mig backa

En stöttepelare i alla väder
lyssnar och förstår
smällar han tagit
när jag behövt att lacka

Låt mig tipsa
innan Stella blir stor
som pappa
snälla lär dig knacka!!!

Jag är mästarnas mästare på dubbelmoral. Eller dubbelmoral är nog kanske inte riktigt rätt ord, men efter att återigen ha blivit väckt av sågning/borrning i min vägg så sviker mitt ordförråd mig. Jag börjar förstå hur det gnager i mamma när jag inte städat mitt rum. Missförstå mig rätt, mitt rum här ser kanske ut som ett bombnedslag emellanåt, men det finns alltid en organisation bakom. Det är bara när man inte förstår organisationen som det blir sådär jobbigt. Det är ju jag som städar här i huset, och trots att det är tråkigt att städa så känns det ändå bra efteråt när man fått göra en ny och ännu bättre organisation, ställa saker på sin plats liksom.
Det är bara det att när man städar hemma hos nån annan kan man ju inte fiffla med deras organisation, så det gnager lite i mig. Jag försöker att inte göra det för tydligt att jag skulle gjort på ett annat sätt, samtidigt som jag i hemlighet försöker införa mitt sätt att ordna saker på.
Varje dag när jag städar bort efter lunchen till exempel så styr jag undan en bricka med olika flaskor på och ställer den närmare väggen, och varje kväll efter att Yvonne städat undan efter middagen så styr hon tillbaka den. Jag undrar när hon ska inse att jag inte gör det bara för att lättare komma åt att torka bänkytan utan för att det mentalt känns bättre för mig om den står mot väggen? Jag har några andra små projekt också, men törs inte ta allt på en gång, då kanske hon genomskådar vad det är jag sysslar med.

Idag var jag och polskan in på stan och vandrade runt. Vi åt glass för det var så varmt och jag tänkte att jag måste sluta gå på safe, så skippade min älskade chokladsmak och satsade på melon och ananas. Okej, jag fick smaka ananas av Louise igår så visste att jag gillade det, antar att det räknas som att safea, men ändå, jag gör framsteg!

På tal om ananas så sitter jag och kramar en tom juice-flaska. Inte för att jag är störd, utan för att den påminner mig om Jorda. Den är av märket Santal och vi hade alltid den sortens juice när vi caterade, det var tider det... Jag undrar om nån någonsin kommer bli lika snabb som jag på att catera? Förutom Vickan då, Vickan spelade i en egen division. Nej vad egocentrerad jag är nu, skämmes. Hoppas att det går bra för Jorda, helst skulle jag ju vilja krama henne och inte en tom flaska. Hon är kanske en av de finaste människorna jag känner. Sen har hon ju en fin rumpa också. Och rolig är hon, fast mest är hon bara världens snällaste. Hon låtsas som att hon tycker jag är jobbig, men jag vet att hon älskar mig. Fast frågan är om hon kommer fortsätta älska mig efter att jag har lagt ut den här bilden som ni ser lite längre ner. Det finns en värre variant, men att lägga ut den skulle nog innebära slutet på vår vänskap, så jag låter bli. Jag tror bestämt att det är min oreda hon håller på att plocka ihop, som jag sa, hon är världens snällaste.

Såhär förvånad blir jag när juicen tar slut.

Jorda önskade nog att juicen skulle ta slut. Eller bara att jag och Robert skulle sluta skratta och hjälpa henne. Eller möjligtvis gå därifrån och arbeta och ta hand om våra gäster istället.

Notera den nya designen, visst är jag duktig?? Nej, skämt åsido, all cred till Nina som fixat den åt mig. Hon är guld! Notera även smygreklamen för hennes blogg längst upp till vänster. Eller förresten kan ni få lite direktreklam: http://ninai.blogg.se. Så fort jag har tråkigt läser jag lite av hennes gamla inlägg, ger alltid ett gott skratt. För alla nya har jag ju såklart redan läst, om ni också vill göra det, bli medlem på en sida som heter bloglovin och lägg till henne (och mig) där. Eller klicka bara på länken ovan, det går också bra.

Ikväll testade vi Trastevere (aka Andra sidan Tibern). Sjukt mysigt område, kullersten, mysiga gator, många restauranger. Vi hade en ganska tajt budget, så klämde in oss på den billigaste restaurangen vi hittade, inte helt otippat den mest fullsatta. Nästa gång får nog mysfaktor gå före pris. Var inte så sugen på pasta så tog nåt med kött, men det var typ världens minsta portion. Alltså föreställ er två små skinkschnitzlar. Inget mer. Ingen sallad, inga kolhydrater, ingenting. Vad tusan?! Och otrevliga servitriser, nej, de fick ingen dricks. Så nu sitter jag här med mina frallor med olivolja och prosciuotto. €5,19 för 4hg prosciuotto på Panorama, jag hade ärligt talat blivit mer mätt på att trycka i mig allt det till middag.

På väg mot metron sen stannade vi vid Pantheon och käkade glass. När vi satt där på ett trappsteg och sölade med glassen kom det fram ett gäng killar och ba "remember us?". Då var det några som jag och Lovisa träffade förra lördagen! Vad är oddsen på det liksom? Inte ens samma ställe vi var på! Hur som helst, de var trevliga men är drygt när de är så dåliga på engelska. De bjöd oss i varje fall på varsin öl och pommes. Varken jag eller Lovisa gillar öl, men det var ju väldigt elegant, jag blev ju lite mätt på pommesen om inte annat. Galet trist att Louises sista tåg går halv tolv, men vi får väl styra ett pyjamasparty hos mig nästa gång eller nåt.

Imorgon ska jag sova längre än till klockan åtta. Sen ska jag träffa en polsk tjej som också är här som au pair, så vi får väl ser hur det går.

Puss och kram och nyp i stjärten!

Igårkväll däckade jag halv tio, hur skönt som helst. Har ett svagt minne av att jag fick ett sms från Sandra nångång inatt, måste kolla upp det där... Anyway, klockan åtta imorse vaknade jag av att de sågade lös en dörr ur en betongvägg eller nåt. Min vägg, precis utanför mitt rum. De håller på att renovera fasaden på huset, men ärligt talat vad är det för land jag lever i när de måste jobba och göra det en lördagmorgon klockan åtta? Det var som att kosmos försökte säga åt mig att det var dags att vakna, men jag ville inte lyssna. Jag drog täcket över huvudet och önskade att jag haft mina fina illgröna kåpor här. Tänk er att va inne i fyran på en MD när APUn drar igång och man har glömt kåporna utanför, det var ungefär samma känsla. Fast inne i bakre lastrummet på ett flygplan sover man ju sällan, där är man liksom hyfsat beredd på oväsen i varje fall. Blev less och släpade mig ut i vardagsrummet och la mig i soffan istället. Chandi såg på nån ful ankunge med högsta volym på TVn. Lyckades till slut somna om och hörde i mellanlandet hur Chandi pratade med Andrea på Skype. Hörde nåt om Bettan och sen massa fnitter, men iddes inte koncentrera mig för att förstå sammanhanget när de pratade italienska. Kan ju gissa vad det handlade om.

Igår vid gungorna hade jag och Chandi ett djupt samtal:
"Bettan?"
"Ja, Chandi?"
"Varför har inte du så mycket pengar?"
"För att jag tjänar inte så mycket pengar på mitt jobb."
"Men mamma tjänar ju mycket pengar."
"Ja, men mamma har ju ett tråkigt jobb, kommer du ihåg att hon inte ville fara på jobbet imorse?"
(Chandi ville inte att hon skulle fara och hon sa "Nej jag vill inte heller fara, men jag måste.")
"Ja, men varför tjänar inte du så mycket pengar då?"
"För att oftast så tjänar man inte lika mycket pengar på jobb som är roliga. Tänk om man tjänade bra på alla roliga jobb, då skulle ju ingen vilja jobba med de tråkiga jobben. Därför måste cheferna ge mycket pengar till de som har tråkiga jobb, så att nån ska vilja jobba med det också och inte bara det som är roligt."
Hon var rätt nöjd med det svaret, rätt klurigt att förklara konkurrens och utbud/efterfrågan för en fyraåring, men hur som helst, idag vid gungorna:
"Bettan?"
"Ja, Chandi?"
"Varför har inte du ett tråkigt jobb?"
"För att jag ville hellre ha ett roligt jobb."
"Men kom ihåg vad jag sa: du måste tjäna pengar."
"Ja, fast vem skulle då va med dig på dagarna när jag är på mitt tråkiga jobb?"
"Men i Sverige. Du måste ha ett tråkigt jobb när du kommer hem till Sverige."
"Jaha, vad ska jag jobba med hemma i Sverige?"
"Ett tråkigt jobb, kom ihåg vad jag sa, du måste tjäna pengar så att du blir rik."

Det är bra att man vet hur världen funkar redan i tidig ålder! Tydligen ska jag jobba på kontor, och jag får inte gå på konsert på helgen, för då måste jag arbeta hemifrån. Jag får inte har nåt roligt alls, för jag måste tjäna pengar. För pengarna jag tjänar ska jag köpa pasta, oliver, bröd och paprika.

Efter att jag lämnat Chandi på dagis la jag mig i min sköna säng och drog täcket över huvudet igen. Hade just slumrat till kändes det som när telefonen här hemma började ringa. Pallade inte svara. Dels fattade jag i dvalan inte att det var telefonen förrän det ringt så pass många gånger att jag liks ändå inte hunnit upp. Och dels har jag lite ångest över att svara i telefonen. Sist svarade jag "prego" och det betyder "varsågod", man brukar svara "pronto" men jag blev så stressad att det blev lite galet. Hur som helst så dog telefonen och jag slumrade om. Då började min mobil att leva om och jag tänkte "nej vad drygt är klockan redan tio?". Men när jag skulle stänga av vad jag trodde var alarmet så var det Yvonne som ringde. Chandi var jätteledsen på dagis så hon ville att jag skulle gå och hämta henne. Så nu ska vi passa på att göra massa tråkiga saker så hon hellre vill va på dagis på måndag. Eller saker hon tycker är tråkiga, saker som jag tycker är softa i jämförelse med att försöka hänga med i alla lekar.

Jag är så fikasugen att jag tror jag dör! Har inte anpassat mig till de sena middagarna och halvvegetariska dieten här och det gör mig sjukt gottesugen! Ska rota och se vad som finns i skafferiet, ska se om jag kan vispa ihop nån slags kladdkaka. Tänk moster Helenas fudgekaka nu, mm... mums!

Den här "nyttiga" varianten från tasteline.com verkar ju inte dålig! Receptet hittar du här.

Igår kväll fick jag en snilleblixt. Om jag pluggar italienska och tränar på att prata och blir jätteduktig här, då kan jag ju läsa italienska på komvux när jag kommer hem och så är det busenkelt. Plus att jag kan söka studiebidrag och plugga på distans så att jag kan jobba lite samtidigt, genialiskt va? För den utbildningen jag har tänkt gå för att bli det jag vill bli när jag blir stor är ändå inte studiemedelsberättigad, så då kan jag ju lika gärna passa på att utnyttja systemet innan dess. Fast man får väl inte studiebidrag om man jobbar för mycket samtidigt, får kolla upp det där, man vill ju jobba så mycket som möjligt så att man blir rik också.

Nu ska jag gå och läsa lite i ordboken, längst bak finns en massa användbara fraser, kalasbra! Sen måste jag stryka, fast barnkläder är små och blir ändå skrövliga så fort de tas på, så är inte jättenoga, går ganska fort. Ska fara och köpa ett nytt busskort idag också. Tjänar på månadskorten, men är så surt såhär i början på månaden när man måste betala de där €30. Ska även se om jag kan lyckas ta kort på hur det ser ut där jag bor, bilderna jag lagt in tidigare kan ju tänkas vara en aning förskönande...

Förresten! Jag är så rolig!! Jag har en hemlighet, men jag kan inte hålla den! Eller är väl mer en överraskning till vissa kanske, men jag är rätt säker på att de den är till inte läser det här. Eller kanske Frida, Jorda och Sandra, men om ni vill få en överraskning så sluta läs här!


SPOILERVARNING!!!


Okej, det kanske inte är världens roligaste överraskning, men jag tyckte jag var lite lustig när jag skrev det... Syns inte så jättebra vad som står, men ni får väl gissa lite.